onsdag 12 juni 2019

Om märkesbyggnader i Stockholm

Debatt om märkesbyggnader i Stockholm
Debattpanelen, från v till h, bestod av Henrik Nerlund (Skönhetsrådet), Katarina Wåhlin Alm (NCC), Anders Nissen (Pandox-Hoteller), Robert Smith (White Arkitekter) och konferencier Per Ankersjö från Stadspodden. 

Stadspodden bjöd in mig till en debatt om "Varför byggs det inte märkesbyggnader i Stockholm?" hos Stockholms Handelskammare idag. 
Per Ankersjö presenterade panelen och började med att påminna om att Globen fyller 30 år i år! Har det byggts någon mer märkesbyggnad sedan den uppfördes? Vad betyder märkesbyggnader för Stockholm?
Henrik Nerlund tyckte, inte helt oväntat, att vi ska ta tillvara på det som staden har att erbjuda idag och inte göra som Bilbao samt att Hagastaden blir för trångt för barnen???
Katarinas favoritbyggnad är Stadsbiblioteket och att nya märkesbyggnad gör sig bra mellan inner- och ytterstaden.
Anders tyckte att vi ska ta efter Amsterdam och hans favorit-märkesbyggnad är Kungsträdgården och han ville absolut inte ha en Apple Store där, det kunde vara.... ja någon annanstans! 
Robert Smiths märkesbyggnad är Norra tornen men att staden inte bör förändras utan förstärkas?
Kanske inte de mest relevanta och konstruktiva svaren på en sådan viktig fråga. Ingen nämnde hur starkt motståndet är till märkesbyggnader i denna stad. Här kallas märkesbyggnader för skrytbyggen av den starka jantefalangen som dominerar stadsutvecklingsdebatten. De som tycker att Stockholm har tillräckligt med världsberömda byggnader eller att staden redan är färdigbyggt. 

Vad betyder märkesbyggnader för en stad då? Enligt mig är sådana byggnader av avgörande betydelse för en stad helt enkelt för att de symboliserar eller kortfattat representerar stadens unika karaktär, historia eller befolkning! Varje stolt stad kan inte leva på gamla meriter hur länge som helst. Staden är också i ständig förändring och man ska därför ge plats åt nya infall efter den utveckling som skett vartefter tidens tand. Att sitta och prata luft om andra städers befolkningskaraktär, såsom i Amsterdam, ger inte mycket dynamik i denna debatt. Det är visserligen folket och folklivet som ger stadens dess trivsamma prägel men för att andra ska ta del av det måste det ske genom unik arkitektur eller en historisk plats som har betytt något för civilisationshistoriken. En sådan plats gör staden intressant och intresset sprider sig globalt och lockar därmed till sig att allt fler vill besöka platsen. Jantefalangen har precis krossat en sådan möjlighet till plats Stockholm hade på gång; Nobel Centret. På grund av svaga politiker eller sådana som vänder kappan efter vinden i tron att få fler röster gick staden tyvärr miste om ett unikum. Är det något Stockholm är känt för globalt sett så är det ju för Nobelpriset.

Nerlund nämnde Bilbao som en dålig inspirationskälla till märkesbyggnad. Jag skulle vilja vända det så här istället; hur många kände till staden innan Guggenheimmuseet öppnade sina portar för allmänheten där? Vad har detta museum gett staden i rena intäkter och status tror ni? Jo, denna märkesbyggnad har förändrat stadens tillvaro från medioker industristad med hög arbetslöshet och kriminalitet till världsberömd kulturmetropol. En bra och välplacerad märkesbyggnad bildar sedan en näringskedjereaktion av inkomstbringande mått och placerar även staden högre upp i besökstopplistan. För mig är det en gåta att höra från en person, som äger hotellfastigheter i Stockholm, inte vilja ha fler besökare till staden? Är man så nöjd med livet?
Om herr Nerlund tycker att det finns tillräckligt med märkesbyggnader här i Stockholm har han inga som helst tankar om våra kommande generationer någonsin kommer känna sig stolta över gammal skåpmat? 
Kort sagt; det saknades visioner, konstruktivitet och framtidsanda i denna debatt och jag hoppas att det blir fler debatter om detta viktiga ämne i framtiden men gärna med andra i panelen!

 Jättespindeln Maman (Louise Burgeois) utanför Guggenheimmuseet i Bilbao. 
Bild: Guggenheim Bilbao



Oscar Freyre
2019-06-12

lördag 8 juni 2019

Gratismedia om stadsutvecklingen

Vad bryr sig gratismedia om bostadslöshetens Stockholm?
Urklipp från nättidningen Mitt i Söderort (Mitt Media) 21 maj 2019.
Tidningen publicerar ett pris som kallas ”Min lokale hjälte”, som nomineras av läsarna, i varje nummer som kommer ut en gång i veckan. Foto: Christian Lärk


I januari i år nådde Stockholms bostadskö ett nytt rekord då över 636 000 bostadsökande var registrerade i Stockholms bostadsförmedling. Samtidigt skriver Boverket att antalet färdigställda bostäder minskar i år till 55 000 bostäder. Det är långt under det demografiska behovet som Boverket beräknar till 67 000 bostäder. Med andra ord byggs det endast en tiondel så många bostäder som behovet anger och detta ställer vår stad i en kritisk situation!

En stads ekonomiska tillväxt är beroende av flera faktorer såsom underlag för köpkraft, demografisk balans, infrastruktur, kompetens och tillväxt av bostäder.
Allt detta är i en symbiosisk beroendeställning av varandra och där varje del måste synkronisera för att få den hållbara stadsutvecklingen vid liv. Vi vet att det blivit svårt för ungdomar att komma in i bostadsrättsmarknaden så behovet av billigare bostäder är alarmerande och därför är hyresrätter en mycket viktig del, för att inte säga en avgörande insats i bostadspolitiken.
Hur ställer sig media till detta faktum? Vad är viktigt att belysa för dem? Är det de boendes vilja, attityd och omvårdnad av bevarande eller är det de som inte får tak över huvudet som prioriteras nyhetsmässigt? När man direkt ställer frågan till media får man förstås svaret att allt av nyhetsvärde tas upp, både negativa som postiva nyheter, och det svaret hänvisas till den journalistiska etiken. Men, är det så det verkligen ser ut?

Det finns nämligen stora olikheter i prioriteringen av nyhetsvärde mellan de olika mediaenheterna. Beroende av hur ägarförhållandet ser ut eller målgrupp skiljer de sig i både etik och synen på hur en specifik målgrupp ska se ut.
Låt oss ta en av de lokala gratistidningarna som exempel. Mitt medias tidningar Mitt i har sedan en tid något de kallar för ”Min lokale hjälte”. Dessa nomineras av läsarna själva genom att skriva till tidningen om en viss person i sitt närområde som gjort något bra. I tidningen Mitt Söderort den 21 maj vann en person i Fruängen titeln som min lokale hjälte då hon kämpat för att se till att stoppa bygget av ett hyreshus i sitt närområde! Utan att gå in på detaljer om denne person så undrar jag hur tidningens inställning om denna hjälteinsats ser ut? Vad är det för en häpnadsväckande insats att ha stoppat bygget av 80 hyresrätter? Hur ställer sig en bostadssökande inför denna nyhet?
Tidningen hänvisar till det lokala motståndet bland de boende vid det aktuella projektet. Dessa var rädda för att husen var för höga, att deras lådodlingar skulle rivas och att de skulle inte få den gröna oas de är berättigad till då de har svårt att gå till andra gröna områden i området. Enligt Stadsbyggnadskontoret saknar dessa lådodlingar bygglov samt att platsen redan från början var planerat att bebyggas på. Tog tidningen fasta på detta eller ignorerade de fakta? Det är långt ifrån första gången som tidningen publicerar motstånd mot nya bebyggelser. Vi som får tidningen genom brevlådan vare sig vi vill ha den eller inte vet att de specificerat sig på enskilda människors rädsla för förändringar i sitt närområde. Denna rädsla kan man förstå då det ligger i människans natur att värna om sin trygghet som en välbevarad och intakt rättighet men i dessa fall är den till förtret för andra som är i stark behov av exempelvis en bostad. I mitt tycke kan jag resonera som så att om man har valt att bosätta sig i en stad så måste man också acceptera att den växer. Om jag inte låter den få växa är jag medskyldig till att staden stagneras och därmed sett till att mina barn inte får samma möjlighet att få både bostad och arbete som jag en gång fick.

Vilken målgrupp tidningen vänder sig till är ganska uppenbart i detta fall. Än märkligare ter sig tidningens korta marknadsperspektiv då de i princip inte vill se fler läsare eftersom de belyser vikten i att man glorifierar personer som sätter sig emot fler nybyggen, alltså nya läsare?
Att motståndet mot förändringar är massivt hos äldre är heller inget nytt så sett ur prioriterad nyhetsvärde är det svårt att förstå även det faktumet.
Efter en diskussion i social media med en annan gratistidning blev summan av kardemumman att de såg nyhetsvärde i att belysa motståndet från berörda boende kring kommande bostadsprojekt. Överlag tycks alltså denna inställning hos de såkallade lokala gratismedia finnas, även på andra kommuner. Min fråga till dem är då hur de ställer sig om stadsutvecklingen som fenomen?
Är det bara en given sak? Sker det helt naturligt av egen kraft utan tillförsel av nytt material eller energi? Är det enbart dagens aktuella händelse som bär nyhetsvärde i sig och inte morgondagens dilemmor? Spelar det någon roll om vår stad blir frånsprungen rent ekonomiskt och socialt av en annan stad?
Ska vi inte värna om vår stads utveckling? Om ja på vilket sätt vill ni belysa det?

Nedan några kartor och bilder från Stockholms stad:
Plankarta över planområdet ”Fruängsgården 5 och 6” och nedanför är den tillhörande texten från Stockholms stad som tydligt nämner att odlingarna är olagliga och att gröna oaser visst tagits hänsyn till!

Förutsättningar


Natur

Mark och vegetation
Planområdet avskiljs från befintliga radhus- och småhusområden med parkmark i söder och öster. Området kännetecknas enligt stadens sociotopkarta med en del värdefull friyta. Friytan är dock till stor del planlagd som kvartersmark. Planområdets trädbevuxna del vid slutet av återvändsgatan på Elsa Beskows gata används idag av närboende för rekreativa syften, bland annat genom utevistelse och odling. Odlingslådor finns uppställda utan tillstånd. Inom planområdet finns en parkväg som inte är säkerställd i detaljplan och som ligger till hälften inom kvartersmark och till hälften inom stadens mark.”


 Flygfotot här nedan visar hur mycket grön yta det kommer att finnas efter byggnationen. Mycket vill ha mer och sådant verkar politiker lyssna på allt mer!


Oscar Freyre
2019-06-08

onsdag 5 juni 2019

Nya Gatan

Nya gatan i Nya Nacka Centrum
Bild mot Nya gatan i Nacka centrum sedd från Nackas kommunhus

Det är hög aktivitet nu i Nacka centrum. Markarbeten för det som ska bli "Nya gatan" är i full gång och bygget fortskrider även under helgerna. Skanska ska bara här bygga nästan 4000 nya bostäder och i hela centrala delen av Nacka ska det byggas totalt 6000 bostäder. 

Byggbilderna är tagna av mig 4 juni 2019


Planområdeskarta för Nya gatan:


Här de två finalisterna i arkitekttävlingen som avgjordes 2017: 



Eller hur? Ja, jag är också glad att det undre bidraget vann! "Storstaden" heter den ritad av Vera Arkitekter.

Det finns även webbkameror som följer bygget, här är länken:


Oscar Freyre
2019-06-05

tisdag 14 maj 2019

Kilen i Helenelund

Förslagen till Kilen i Helenelund går nu till final!
Sollentuna kommun har valt ut 2 av 8 förslag som de vill gå vidare med. Det ena heter Kilenelund och det andra Indoor Beach.

Förslaget Kilenelund av konstallationen: Nyréns Arkitektkontor, SSM, ÅHA, Juni, Studentbacken, NCC, Incoord och ByggVesta

Jag gladdes av nyheten att min favorit "Kilenelund" gått vidare till final där det ska få möta "Indoor" för att slutligen avgöras av kommunen vilket av de två förslagen blir verklighet om ett eller två år! Kilenelund är i mitt tycke solklar favorit eftersom utnyttjandet av området är i det närmaste så optimalt som det kan gå i våra breddgrader.  Det här är en riktig stadsdel med all service man kan önska sig och som inramas av två läckra och strategiskt utplacerade torn. I konceptet ingår bland annat en saluhall, skybar-restaurang och 500 studentbostäder. Den breda gång- och cykelbron vid södra spetsen är också läckert designat och, tillsammans med Tvärbanans slutstation, kommer få stor betydelse i sambandet med att knyta samman stadsdelarna och kommunerna i samma slag! Området ligger på en höjd av 37 meter över havet. Det högre tornets byggnadshöjd är 130 meter och dess läge kommer göra det väl synligt ända ifrån Norrtull!  
Det andra förslaget kallas "Indoor Beach" då det har en stor bassäng, hotell och flera sport-, idrottshallar i sina skisser. Konstellationen för detta förslag består av: ÅWL Arkitekter, Serneke, Kindblom, Lydmar och Urban Responsability. Formgivningen av detta förslag är slätstruken, arkitekturen är tillspetsad lådmodernistiskt och tillsammans ger det totala intrycket ingen som helst aha-upplevelse direkt. Det finns redan planer på sport- och idrottsanläggningar i Kista på andra sidan motorvägen, Playce sporthotell och anläggningar, så jag tror därmed detta koncept blir överflödigt. 

Nedan: bilderna är från Sollentuna kommun, Nyréns arkitektkontor och ÅWL arkitekter. Först ut Kilenelund








Indoor Beach:

Faktum är att förslaget inte har så värst många illustrationer eller planskisser att visa. Jag hittar inga plankartor heller utan bara en massa bilder på badande människor i exotiska semesterparadis runt om i världen! Jag tror därför att förslaget inte är riktigt komplett än och därmed mycket underligt att det har fått gå vidare ändå? 
Brommas höjdrestriktioner, såsom dessa gäller idag, tillåter en maxhöjd på platsen till 167 meter över havet.

Bilden nedan visar hur området ser från Kistaavfarten på E¤:an norrut:


Edit: kommunbeslutet om de två finalisterna skedde förra året.

2019-05-14
Oscar Freyre


tisdag 7 maj 2019

Hissen vid Brohuset

En vandring till 
hissen vid Brohuset
Liljeholmskajen 2019-05-05


Jag och min fru tog en vandring till Liljeholmskajen och jag tog några bilder på den nya hissen upp mot Årstabron och vägen mot Årstaberg.
Den bestod av två ganska stora hissar med plats för 10 personer i taget per hiss. Konstruktionen fick mig att tänka på vår idé om hissanordning på Österbrons pyloner. 


Ganska rymliga och snabba och fin utsikt. Det tog endast 10 sekunder upp till åttonde våningen!





Gångbron från hissarna till berget. Cykelvänligt och väl tilltaget säkerhetsanordnat!




Utsikt från gångbron mot Kajen 7 (färdig 2022)




Utsikt från gångvägen mot berget.






Brohusets södra sida och mot Årstabron, vars smala fönster påminde om ett fängelses. Sedan tillbaka mot Hissarna.




Bild mot lågdelen av Kajen 6 och i bakgrunden de två färdiga husen Kajen 4 och 5





Bild från kajen mot öster. Höghuset Kajen 6 har efter ett och ett halvt år av byggnation nått hela 10 våningar! I bakgrunden syns även Stockholm One.




Jag skulle tippa på att minst hälften av JM´s kunder är spekulanter. Det är de som trissar upp priserna men när underlaget sviker väljer stora bolag som exempelvis JM att hålla nere på takten och vänta in prishöjningar allt vartefter spekulanternas intressen. Här är en bild från en mäklarfirma i området som säljer en tvåa om 52 m2 för 3,5 mille, kanske inte så jättemärkvärdigt men notera att den lägenheten ligger bara på första våningen av 24!


2019-05-07
Oscar Freyre



tisdag 16 april 2019

Byggstatus-april-2019

Byggstatus från
16 april 2019

Det evighetslånga Slussen-projektet

Förberedelserna för bron har inletts!

Kajen 6 (JM)
I snigelfart stiger detta projekt, påbörjad vår-vintern 2018, mot skyn.
Nu i åttonde våningen. Med en fart av en våning var tredje månad lär vi se klart höghuset först sommaren 2020 och när restaurangen öppnas högst upp? ja det må himmelsgudarna veta!

BONUS!
En bild tagen av mig på Yimby hos SSM i deras presslokal i Telefonplan. Yimby blev inbjudna på privatvisning av Tellus Towers prototyplägenhet som visades av byggbolagets Anna Bergkrantz.


2019-04-16
Oscar Freyre

fredag 5 april 2019

Compact living nivå 3

Hur är det att bo i 
compact living nivå 3 57 våningar upp?
Bild från gårdagens visning av SSM´s prototyplägenhet på Tellusgången.

Compact living handlar om att utnyttja värdefulla kvadratmeter man inte trodde  fanns till volymutnyttjning. I det här fallet kallar SSM, byggbolaget bakom Tellus Towers, för multi-use-of-space och det har tagit begreppet två nivåer upp! 
Med skjutbara dörrar, sängskåp och hyllor i både dörrar och väggar har de små lägenheternas sammanlagda kubikmeter gjorts om till motsvarande en normaltreas effektiva ytor. Tillbehör som porslin, glas och stolar kan hyras/lånas istället för att förvaras i lägenheterna. Skyskraporna kommer nämligen ha ett hotell som kommer serva de boende med utlåning av porslin till uthyrning av sin lägenhet för både längre och kortare tid. Likaså kan hotellet stå för cykelutlåning och administration av bilpoolen. Compact living nivå 3 är alltså, enligt min mening, en tredimensionell uppgradering av det traditionella begreppet compact living. Om man bortser från vissa svenska myndigheters regelverk, som grundar sina ståndpunkter på att folk ska bo i en och samma lägenhet livet ut, så är detta koncept det mest briljanta lösningen på landets akuta bostadskris. Därför ser jag detta som början på framtiden!

Igår var det premiärvisning av en lägenhetsprototyp för Tellus Towers. Jag var inbjuden att få titta på prototypen och träffa arkitekten Gert Wingårdh, som står bakom utformningen av skyskraporna. Vi hade en kort diskussion om sockeln till skyskraporna, den som binder ihop de vid gatuplanet. Jag frågade honom om man inte skulle kunna dra sockeln hela vägen ut mot hörnorna för att eliminera vindkast på trottoaren? Han svarade att studier visat att det inte kommer blåsa så hårt som många tror och att sockeln därför kommer hålla väldigt effektivt. Jag hoppas detta utlåtande lugnar ner de ihärdiga motståndarna som har just kastvindar mot gatan som sina starkaste motargument.
En annan intressant fråga jag ställde till byggbolaget var om äganderätter fortfarande var aktuellt? Ja, svarade de med viss reservation. Tanken är att de första 20 våningarna på det högre tornet ska vara i äganderättsformer men att intresset får avgöra om man kan öka eller minska andelen av dessa. Projektet är fortfarande i ett tidigt skede, trots sina 12 år som gått sedan första officiella lanseringen, så det är ännu för tidigt att avgöra hur bostadsformerna kommer slutligen att se ut. Mer om detta på SSM´s sajt om Tellus Towers.

Slutligen, den mest relevanta frågan: kommer detta bli verklighet?
Självklart vågade de inte spekulera om svaret i detta skede men de har stark stöd av staden och intresset för att köpa en bostad i skyskraporna är enormt stort. De uppskattar även vårt (Yimbys) stöd för projektet och hoppas få vinna det åtråvärda Yimbypriset någon gång. Jag svarade med att ni måste se till att ro projektet i hamn först och ha klart bygglovet och laga fart så ska vi verkligen tänka på saken! Det slutade med att de bjöd in oss för en privat visning av deras projekt, vilket var väldigt kul att höra!
Nedan: fler bilder från visningen 4 april-19.



  
Nedan en bild från byggbolagets hemsida. Tyvärr fick man inte fotografera prototyplägenheten av naturliga skäl. Lägenheterna i skyskrapan är fördelade i ettor och tvåor i storlek från 37 m2 till 55 m2. Tvåorna kommer ligga mot hörnen i skraporna och ettorna i mitten. Att få äta min frukost med ett sådant här utsikt varje morgon är något jag drömmer om många gånger! 


Oscar Freyre
2019-04-05

tisdag 2 april 2019

Hur mår Stockholm egentligen?

Hur mår Stockholm egentligen?
En visionsbild på Österbron, sedd från Blockhusudden

Det talas ju hela tiden om hur snabbt Stockholm växer, att staden till och med växer snabbast i Europa! Man kanske kan höra hur det knakar men dessa knakningar kommer nog inte från urban växtvärk utan snarare från gängkriminaliteten i de perifera förorterna. Värken kommer alltså från tiden då miljonprogrammets bostadsområden byggdes så långt bort från stadens kärna att pandemiers rekommenderade säkerhetsavstånd känns som en svårdefinierad andedräkt i en knökfull tunnelbana. På detta råkade modernismens ofunktionella utopi om ABC-staden, bilberoende handelscentra och trafikseparering vara i ropet för dåtidens syn på ”hållbar stadsutveckling”. En syn som man först nu, allt för sent tyvärr, börjar ifrågasätta och undvika. 50 år senare hörs värken knaka och fortfarande chocka de boende i de centrala stadsdelarna. Vad gör man åt detta i nuläget kan man undra?

Finns det något parti som tar tag i detta på allvar?
Jag tror att man från politiskt håll insett att mer drastiska åtgärder krävs men detta stupar på flera anledningar. Bland dessa anledningar är dålig tajming då bostadspriserna går nedåt och markpriserna uppåt. Det sistnämnda på grund av planmonopolet och oseriösa byggaktörer. En annan anledning är politisk turbulens. Översiktsplaner överges, görs om och bantas ner vartefter politikerna ser vartåt vinden blåser. Detta ger en kostsam långsiktig ökning i stadsplanering som inte heller leder till billigare markpriser.

Den tredje anledningen är allt högre krav, ljus- och bullernormer, kostsammare regelverk och längre planprocesser med handläggningstider som bara gynnar spekulanter och allra minst de bostadssökande. Här står Stockholm och stampar i decennier medan knakandet fortsätter. Det är bland annat denna handlingsförlamning som gör att stadens större företag flyttar ut på grund av brist på kompetens som inte hittar bostad. Trycket på nya bostäder och markpriset kommer således från den stora arbetssökande massan som fortfarande tror att staden blomstrar i en arbetsskapande evighetsmaskin. Denna ekvation kommer inte att hålla länge till! Det finns tyvärr även attitydfaktorer som ökar på handlingsförlamningen.

Myndigheter som stadsbyggnadskontoret, länsstyrelsen och Luftfartsverket gör tillsammans med instanser som Naturskyddsföreningen, Samfund St Erik, Skönhetsrådet och Stockholms stadsmuseum gemensamma insatser i att stoppa utvecklingen av staden på samtliga nivåer. Målet är att staden är till för naturen, inte för människor, och att den är färdigbyggd och bör museibevaras. Det man bortser här är stadsbornas kommande generationer, vart är det tänkt att de ska ta vägen? Jo, precis, till de perifera bostadsområdena där gängkrimininaliteten knakar som mest och där det finns hur mycket pengar som helst att bygga ny infrastruktur till! En av dessa myndigheter anser sig vara prioriterad i frågan om vem som ska anpassa sig till vem. LFV har ensamrätt att bestämma husens höjd och tycker därmed att det är staden som bör anpassa sig till dem och inte tvärtom. En annan myndighet är mer mån om att ovanliga skalbaggar ska ha ett hem och ägnar därför sin tid åt bostadslöshetnen genom en handrörelse med fjärrkontrollen till tv´n. Länstyrelsens roll i stadsutvecklingen är obegriplig. En myndighet som anser att riksintressen och kulturvärden av övergivna industriområden eller överdimensionerade parkeringshus går före uppmuntran av tillväxt hör inte hemma i en stad. Hos stadsbyggnadskontorets tjänstemän finns det de som ser till att hålla kommunens budget för en ny stadsdel i schack och att störa de befintliga boendens utsikt med nya hus går absolut inte för sig, så bygger man inte stad enligt dessa stadsplanerare! Mitt i allt det här finns det ett gäng på 13 glada skattefinansierade personer som vet bäst om vad för färg som passar husväggen intill containern i Skärholmens centrum utan att ha satt sin fot i området.
Vad är det alla dessa bryr sig om egentligen? Att det knakar i de perifera områdena? Knappast!

Vad för stad vill vi ha?
Till botemedel för ”knakningarna” har jag därför låtit komma med några förslag:
Att knyta samman de perifera stadsdelarna och göra det möjligt att strosa och handla mellan dessa. Upplysta parker istället för mörka gröna kilområden eller ödsliga motorledsgräsmattor. Bygg gator istället för motorleder mellan stadsdelarna.
Korta ned planprocessen och öka konkurrensen i byggsektorn. Myndigheter måste inte tro att folk ska bo resten av sina liv i bullriga miljöer. Uppmuntra till arkitektonisk variation och bygg kvartersstad där det lämpar sig.
Vore det inte rimligt att även göra riksintresse att värna om tillväxt och utveckling av sin stad?
Inte minst för att säkra våra barns jobb och bostad men också för företag och investerare att få tillbaka sin framtidstro?
Tillväxt för en stad behöver ny strategisk infrastruktur där alla sorters trafikslag skall inkluderas. Satsningar på infrastruktur bör ske där förutsättningar och underlaget är som bäst, exempelvis kollektiva knutpunkter nära stadskärnan. Österbron är ett sådant exempel. Broförslaget innehåller alla sorters trafikslag och är billigare än biltunneln. Att bygga för alla ska vara mottot för morgondagens beslutsfattare.

Finns det något parti som har alla dessa punkter i sitt program?

Ja, det finns faktiskt ett som tur är och de heter Fria Stockholmare! 



För ärligt talat, i vilken av dessa två miljöer skulle du helst vilja strosa i?
Foto: Pawel Flato 


2019-04-02
Oscar Freyre






all Posts Plugin for WordPress, Blogger...