tisdag 15 oktober 2019

Norra Djurgårdsstaden

Modellen på norra 
Djurgårdsstaden
Trämodellen av Norra Djurgårdsstaden visades upp för allmänheten på "Frihamnen firar 100 år!" tidigare i höst. Bilder: Per Vrethem

När man studerar bilderna ser det som att hela detta jätteprojekt kommer att resultera i en stad i staden! Få vägar och gator sammanbinder stadsdelen med övriga innerstaden och man kan undra hur man har tänkt här? Risken är att det blir en jättefin och jättestor stadsenklav liksom man gjorde i Liljeholmskajen och Hammarby sjöstad! Det är ju så här man inte ska planera en stad som är tänkt att vara en del i en växande stad!




Jag ser heller inte var spårvägen tog vägen?





Tyvärr fanns det ingen information om Spårväg City överhuvudtaget!
Om man tittar på denna karta så borde spåret ha synts i själva modellen?


Så här står det skrivet på SL´s sajt om Spårväg Citys förlängning mellan Djurgårdsbron och Ropsten:



Oscar Freyre
2019-10-15


måndag 7 oktober 2019

Marievik version 2

Marievik, version 2
Äntligen!
Marievik sedd från Liljeholmskajen. Samtliga bilder: JM & Wingårdhs Arkitektkontor

Efter tre års tystnad kommer så äntligen JM med en ny version av det sönderkritiserade förslaget Marievik som de kom med 2015. Även om kajhörnan blev en riktig halvmesyr så är detta förslag generellt bättre.
Det är flera andra aktörer som är med om hela projektet, bland de Tobin Properties och Castellum.
Blir detta av är det det första riktiga seriösa steget till att innerstaden växer utåt!

Enligt staden ska det bli 960 bostäder (Jm´s del 650), samtliga bostadsrätter, moderna kontor med över 7000 arbetsplatser, 3 förskolor och restauranger. Kajerna fylls med trädplantering, badplatser och sittplatser. Vad som ska hända med båtlivet är okänt dock. Området blir mer öppet och mer tillgänglig. Status: Granskning påbörjad, antagande i kommunfullmäktige första kvartalet 2020.
Här nedan följer en serie nya bilder som JM (totalt 4 olika fastighetsbolag) släppt på det nya förslaget. Det högsta huset kommer ha 32 våningar och nå strax över 100 meter. 










Även Castellum bidrar till det nya området:


Här kommer en jämförelse mellan de gamla förslagen (överst) och det nya, döm själva!
Gamla, 2014:

Gamla reviderade, 2015:

Nya:
Båda av JM


Oscar Freyre
2019-10-07

tisdag 10 september 2019

Mälaräng

Mälaräng
(mellan Bredäng och Mälarhöjden)
En iögonfallande ovanlig design i våra dagars monotont enkelformiga bostadsarkitektur, till och med ganska läckert! Bild: Vera arkitekter, byrån som ligger bakom bland annat Haga Nova i Hagastaden.

1100 nya bostäder, ny lokalgata och en F9-skola ska byggas i det område som gränsar mellan de två omaka stadsdelarna Bredäng och Mälarhöjden. Som ett sätt att bygga bort gentrifieringen en aning. Planen fick laga kraft nyligen men byggstart kan ske tidigast 2023. 
 Bild: Vera arkitekter

Vy över planområdet:


Aktörer och tidplan enligt Stockholm stad:

Mer om fastighetsbolaget Storstaden Bostad finns här: https://storstadenbostad.se/

Oscar Freyre
2019-09-10


måndag 19 augusti 2019

Stans bästa skybar?

Probably the best skybar in town?
 Nu håller stans bästa skybar på att byggas, heureka!
Stockholm One (Sthlm New) skybar under öppen himmel! Bild tagen 19 aug 2019

Vid en titt idag på Stockholms nya landmärke blev jag glatt överraskad över att man påbörjat bygget av den öppna skybaren ovanför restaurangen högst upp på byggnaden. Genast gick det upp för mig att detta ställe kommer bli stans populäraste törstsläckarplats när den öppnas i april 2020! Runt omkring ligger det flera kontor och diverse arbetsplatser plus byggnadens egna verksamheter med "kreativa kontor" så en AW här bör nog bokas långt i förväg när nästa sommar börjar närma sig. Jag har dock inga problem med populära ställen och ser verkligen fram emot invigningen då jag ska göra mitt bästa för att vara på plats! Det krävs att byggherren har en gedigen logistik och erfarenhet av att samarbeta med sin omgivning när det gäller att bygga skyskrapor. Här är Skanskas egna text om saken:



Nedan ett par bilder till tagna idag plus Skanskas egna, nya bilder faktiskt, på hur det hela kommer att se ut! 


Bilden visar Sthlm 1, 2, 3 och 4. Femman och sexan börjar byggas först nästa år.

Själva skybaren allra högst upp. Fönstren vetter mot norr så att man får hela innerstan innanför sitt synfält! Bild: Skanska

En ny rendering! Här ser man hur man ändrat på utseendet av bygget under byggtidens gång. Jämför den med de tidigare så ska ni få se!


Oscar Freyre
2019-08-19





onsdag 3 juli 2019

Stockholm South Business district

Stockholm South Businnes District
Så heter den stora satsningen för Södertörn!
Ur Fabeges hemsida

Fastighetsbolaget Fabege håller tillsammans med Liberalerna i Huddinge kommun att lansera det jättelika projektet "Stockholm south business district". Det är en jättesatsning i Flemingsberg, Huddinge. Satsningen är bland de största någonsin i de södra delarna av Storstockholm och detta är så välkommet ur flera perspektiv. Södertörn behöver en satsning i denna nivå för att matcha de norra delarna!
55% av Storstockholms befolkning bor söder om Mälaren men 60% av arbetsplatserna ligger norr om Mälaren! Om man menar allvar på snacket om att minska på arbetspendlingen kors och tvärs genom stan så måste man ta till mer drastiska åtgärder än att öka turtätheten i tunnelbanan! Eftersom det inte finns någon flygplats på den södra sidan får man istället satsa stort på annat infrastruktur, exempelvis tåg som i sin tur kan generera rejäla förtätningsprojekt som leder till större attraktionskraft för näringsliv och som i slutändan skapar jobb! Folk söder om Mälaren söker då jobb i sin närhet och arbetspendlingen minskar radikalt! Detta projekt är därför mycket välkommet!



En kraftig förtätning av Flemingsberg som denna bild visar kommer att attrahera många nyetableringar och skapa grogrund för ökad arbetstillfällen i hela södra Storstockholm!


"Huddinge entre'" en tidigare vision som kommunen hade år 2015.


Oscar Freyre
2019-07-03


onsdag 12 juni 2019

Om märkesbyggnader i Stockholm

Debatt om märkesbyggnader i Stockholm
Debattpanelen, från v till h, bestod av Henrik Nerlund (Skönhetsrådet), Katarina Wåhlin Alm (NCC), Anders Nissen (Pandox-Hoteller), Robert Smith (White Arkitekter) och konferencier Per Ankersjö från Stadspodden. 

Stadspodden bjöd in mig till en debatt om "Varför byggs det inte märkesbyggnader i Stockholm?" hos Stockholms Handelskammare idag. 
Per Ankersjö presenterade panelen och började med att påminna om att Globen fyller 30 år i år! Har det byggts någon mer märkesbyggnad sedan den uppfördes? Vad betyder märkesbyggnader för Stockholm?
Henrik Nerlund tyckte, inte helt oväntat, att vi ska ta tillvara på det som staden har att erbjuda idag och inte göra som Bilbao samt att Hagastaden blir för trångt för barnen???
Katarinas favoritbyggnad är Stadsbiblioteket och att nya märkesbyggnad gör sig bra mellan inner- och ytterstaden.
Anders tyckte att vi ska ta efter Amsterdam och hans favorit-märkesbyggnad är Kungsträdgården och han ville absolut inte ha en Apple Store där, det kunde vara.... ja någon annanstans! 
Robert Smiths märkesbyggnad är Norra tornen men att staden inte bör förändras utan förstärkas?
Kanske inte de mest relevanta och konstruktiva svaren på en sådan viktig fråga. Ingen nämnde hur starkt motståndet är till märkesbyggnader i denna stad. Här kallas märkesbyggnader för skrytbyggen av den starka jantefalangen som dominerar stadsutvecklingsdebatten. De som tycker att Stockholm har tillräckligt med världsberömda byggnader eller att staden redan är färdigbyggt. 

Vad betyder märkesbyggnader för en stad då? Enligt mig är sådana byggnader av avgörande betydelse för en stad helt enkelt för att de symboliserar eller kortfattat representerar stadens unika karaktär, historia eller befolkning! Varje stolt stad kan inte leva på gamla meriter hur länge som helst. Staden är också i ständig förändring och man ska därför ge plats åt nya infall efter den utveckling som skett vartefter tidens tand. Att sitta och prata luft om andra städers befolkningskaraktär, såsom i Amsterdam, ger inte mycket dynamik i denna debatt. Det är visserligen folket och folklivet som ger stadens dess trivsamma prägel men för att andra ska ta del av det måste det ske genom unik arkitektur eller en historisk plats som har betytt något för civilisationshistoriken. En sådan plats gör staden intressant och intresset sprider sig globalt och lockar därmed till sig att allt fler vill besöka platsen. Jantefalangen har precis krossat en sådan möjlighet till plats Stockholm hade på gång; Nobel Centret. På grund av svaga politiker eller sådana som vänder kappan efter vinden i tron att få fler röster gick staden tyvärr miste om ett unikum. Är det något Stockholm är känt för globalt sett så är det ju för Nobelpriset.

Nerlund nämnde Bilbao som en dålig inspirationskälla till märkesbyggnad. Jag skulle vilja vända det så här istället; hur många kände till staden innan Guggenheimmuseet öppnade sina portar för allmänheten där? Vad har detta museum gett staden i rena intäkter och status tror ni? Jo, denna märkesbyggnad har förändrat stadens tillvaro från medioker industristad med hög arbetslöshet och kriminalitet till världsberömd kulturmetropol. En bra och välplacerad märkesbyggnad bildar sedan en näringskedjereaktion av inkomstbringande mått och placerar även staden högre upp i besökstopplistan. För mig är det en gåta att höra från en person, som äger hotellfastigheter i Stockholm, inte vilja ha fler besökare till staden? Är man så nöjd med livet?
Om herr Nerlund tycker att det finns tillräckligt med märkesbyggnader här i Stockholm har han inga som helst tankar om våra kommande generationer någonsin kommer känna sig stolta över gammal skåpmat? 
Kort sagt; det saknades visioner, konstruktivitet och framtidsanda i denna debatt och jag hoppas att det blir fler debatter om detta viktiga ämne i framtiden men gärna med andra i panelen!

 Jättespindeln Maman (Louise Burgeois) utanför Guggenheimmuseet i Bilbao. 
Bild: Guggenheim Bilbao



Oscar Freyre
2019-06-12

lördag 8 juni 2019

Gratismedia om stadsutvecklingen

Vad bryr sig gratismedia om bostadslöshetens Stockholm?
Urklipp från nättidningen Mitt i Söderort (Mitt Media) 21 maj 2019.
Tidningen publicerar ett pris som kallas ”Min lokale hjälte”, som nomineras av läsarna, i varje nummer som kommer ut en gång i veckan. Foto: Christian Lärk


I januari i år nådde Stockholms bostadskö ett nytt rekord då över 636 000 bostadsökande var registrerade i Stockholms bostadsförmedling. Samtidigt skriver Boverket att antalet färdigställda bostäder minskar i år till 55 000 bostäder. Det är långt under det demografiska behovet som Boverket beräknar till 67 000 bostäder. Med andra ord byggs det endast en tiondel så många bostäder som behovet anger och detta ställer vår stad i en kritisk situation!

En stads ekonomiska tillväxt är beroende av flera faktorer såsom underlag för köpkraft, demografisk balans, infrastruktur, kompetens och tillväxt av bostäder.
Allt detta är i en symbiosisk beroendeställning av varandra och där varje del måste synkronisera för att få den hållbara stadsutvecklingen vid liv. Vi vet att det blivit svårt för ungdomar att komma in i bostadsrättsmarknaden så behovet av billigare bostäder är alarmerande och därför är hyresrätter en mycket viktig del, för att inte säga en avgörande insats i bostadspolitiken.
Hur ställer sig media till detta faktum? Vad är viktigt att belysa för dem? Är det de boendes vilja, attityd och omvårdnad av bevarande eller är det de som inte får tak över huvudet som prioriteras nyhetsmässigt? När man direkt ställer frågan till media får man förstås svaret att allt av nyhetsvärde tas upp, både negativa som postiva nyheter, och det svaret hänvisas till den journalistiska etiken. Men, är det så det verkligen ser ut?

Det finns nämligen stora olikheter i prioriteringen av nyhetsvärde mellan de olika mediaenheterna. Beroende av hur ägarförhållandet ser ut eller målgrupp skiljer de sig i både etik och synen på hur en specifik målgrupp ska se ut.
Låt oss ta en av de lokala gratistidningarna som exempel. Mitt medias tidningar Mitt i har sedan en tid något de kallar för ”Min lokale hjälte”. Dessa nomineras av läsarna själva genom att skriva till tidningen om en viss person i sitt närområde som gjort något bra. I tidningen Mitt Söderort den 21 maj vann en person i Fruängen titeln som min lokale hjälte då hon kämpat för att se till att stoppa bygget av ett hyreshus i sitt närområde! Utan att gå in på detaljer om denne person så undrar jag hur tidningens inställning om denna hjälteinsats ser ut? Vad är det för en häpnadsväckande insats att ha stoppat bygget av 80 hyresrätter? Hur ställer sig en bostadssökande inför denna nyhet?
Tidningen hänvisar till det lokala motståndet bland de boende vid det aktuella projektet. Dessa var rädda för att husen var för höga, att deras lådodlingar skulle rivas och att de skulle inte få den gröna oas de är berättigad till då de har svårt att gå till andra gröna områden i området. Enligt Stadsbyggnadskontoret saknar dessa lådodlingar bygglov samt att platsen redan från början var planerat att bebyggas på. Tog tidningen fasta på detta eller ignorerade de fakta? Det är långt ifrån första gången som tidningen publicerar motstånd mot nya bebyggelser. Vi som får tidningen genom brevlådan vare sig vi vill ha den eller inte vet att de specificerat sig på enskilda människors rädsla för förändringar i sitt närområde. Denna rädsla kan man förstå då det ligger i människans natur att värna om sin trygghet som en välbevarad och intakt rättighet men i dessa fall är den till förtret för andra som är i stark behov av exempelvis en bostad. I mitt tycke kan jag resonera som så att om man har valt att bosätta sig i en stad så måste man också acceptera att den växer. Om jag inte låter den få växa är jag medskyldig till att staden stagneras och därmed sett till att mina barn inte får samma möjlighet att få både bostad och arbete som jag en gång fick.

Vilken målgrupp tidningen vänder sig till är ganska uppenbart i detta fall. Än märkligare ter sig tidningens korta marknadsperspektiv då de i princip inte vill se fler läsare eftersom de belyser vikten i att man glorifierar personer som sätter sig emot fler nybyggen, alltså nya läsare?
Att motståndet mot förändringar är massivt hos äldre är heller inget nytt så sett ur prioriterad nyhetsvärde är det svårt att förstå även det faktumet.
Efter en diskussion i social media med en annan gratistidning blev summan av kardemumman att de såg nyhetsvärde i att belysa motståndet från berörda boende kring kommande bostadsprojekt. Överlag tycks alltså denna inställning hos de såkallade lokala gratismedia finnas, även på andra kommuner. Min fråga till dem är då hur de ställer sig om stadsutvecklingen som fenomen?
Är det bara en given sak? Sker det helt naturligt av egen kraft utan tillförsel av nytt material eller energi? Är det enbart dagens aktuella händelse som bär nyhetsvärde i sig och inte morgondagens dilemmor? Spelar det någon roll om vår stad blir frånsprungen rent ekonomiskt och socialt av en annan stad?
Ska vi inte värna om vår stads utveckling? Om ja på vilket sätt vill ni belysa det?

Nedan några kartor och bilder från Stockholms stad:
Plankarta över planområdet ”Fruängsgården 5 och 6” och nedanför är den tillhörande texten från Stockholms stad som tydligt nämner att odlingarna är olagliga och att gröna oaser visst tagits hänsyn till!

Förutsättningar


Natur

Mark och vegetation
Planområdet avskiljs från befintliga radhus- och småhusområden med parkmark i söder och öster. Området kännetecknas enligt stadens sociotopkarta med en del värdefull friyta. Friytan är dock till stor del planlagd som kvartersmark. Planområdets trädbevuxna del vid slutet av återvändsgatan på Elsa Beskows gata används idag av närboende för rekreativa syften, bland annat genom utevistelse och odling. Odlingslådor finns uppställda utan tillstånd. Inom planområdet finns en parkväg som inte är säkerställd i detaljplan och som ligger till hälften inom kvartersmark och till hälften inom stadens mark.”


 Flygfotot här nedan visar hur mycket grön yta det kommer att finnas efter byggnationen. Mycket vill ha mer och sådant verkar politiker lyssna på allt mer!


Oscar Freyre
2019-06-08

onsdag 5 juni 2019

Nya Gatan

Nya gatan i Nya Nacka Centrum
Bild mot Nya gatan i Nacka centrum sedd från Nackas kommunhus

Det är hög aktivitet nu i Nacka centrum. Markarbeten för det som ska bli "Nya gatan" är i full gång och bygget fortskrider även under helgerna. Skanska ska bara här bygga nästan 4000 nya bostäder och i hela centrala delen av Nacka ska det byggas totalt 6000 bostäder. 

Byggbilderna är tagna av mig 4 juni 2019


Planområdeskarta för Nya gatan:


Här de två finalisterna i arkitekttävlingen som avgjordes 2017: 



Eller hur? Ja, jag är också glad att det undre bidraget vann! "Storstaden" heter den ritad av Vera Arkitekter.

Det finns även webbkameror som följer bygget, här är länken:


Oscar Freyre
2019-06-05

all Posts Plugin for WordPress, Blogger...