torsdag 21 februari 2019

Så groteskt tråkigt!

Det här är så groteskt tråkigt att det borde vara förbjudet att få bygga så!

"Liljeholmsblick" -ja så kallar Besqab sin nya bostadsförort på Nybohovsbacken, en sovstad bara några hundra meter från Södermalm! Byggbolaget är en av få som hittills klarat sig bra igenom den rådande byggkrisen med svagare efterfrågan på bostadsrätter.  Kanske inte så konstigt då man bara fokuserat på mediokra bostäder åt barnfamiljer. Projektet, som delas med Svenska bostäder, är snart färdigt och kommer hysa sammanlagt 180 bostäder och en förskola. Det byggbolagen totalt ignorerat är gaturummet! Man undrar med fasa hur de tänkt här?
Längs med denna 400 meter långa backe finner man inte en enda bottenvåning med publikt ändamål, alltså inte ett tillstymmelse till att liva upp gatumiljön överhuvudtaget! Här har arkitekterna, om det ens fanns det, har nöjt sig att folket här ska bara laga mat, skita och sova och vill de handla så får de banne mig traska ner till gallerian. Det är ju känt sen länge att bergsbyn Nybohov varit en isolerad enklav dit man aldrig tar sig om man inte känner någon där. Till detta bygger man nu en lika sorglig sovförort vars gestaltning av fastigheterna fokuseras på utsikten så att de boende vänder ryggen till den intetsägande gatan och de få flanörerna som passerar. 
"Det här är en bostadsområde, här skiter vi i resten av staden, punkt slut!"

Här är ett par sköna bilder av det genomtrista projektets gaturum:
     
Charmerande vackert? Eller trist och antiurbant?

På byggbolagets hemsida står det att läsa: "Här bor du nära till alla kommunikationer såsom tunnelbana, tvärbana, buss och cykelbanor. Runt hörnet finns skola, dagis och all service i form av butiker och restauranger"! Som tur är så har andra brytt sig om att bygga det folk vill ha, närhet till all sorts service!

En huvudanledning till att det blir så här är den suddiga paragrafen om fastighetsindelning som finns i PBL. Den otydliga texten tolkas som att en och samma byggherre kan projektera och bygga en hel stadsdel om ingen protesterar! Så har det hänt med hela Liljeholmskajen, det stora området öster om Södertäljevägen. Där härskar byggbolaget JM som med ensamrätt till utformningen av hela stadsdelen gjort Sjöviksbacken till en plågsam uppförsbacke utan ett enda ställe där man kan ta något att dricka eller förtära! Jag tror att man kan klippa sig där i mitten av backen som annars är en 600 meter lång sovgata utan dess like!
Det borde vara förbjudet att bygga så här!


Sjöviksbacken. Bild från Eniro kartor

Vare sig det är otydligt i plan- och bygglagens paragrafer så borde byggbolagen få större ansvar när det gäller det publika rummets roll för människorna som bor i staden. Lönsamheten får inte förblindas med stadsmedborgarnas bekostnad. En stad ska inte bara tillföra boende utan gatuliv, den ska inkludera arbete som både synkroniserar med socialt beteende och kommunikation och som alstrar nya möjligheter för tillväxt. Ett politisk åläggande mot de stadsplaneansvariga vore helt rätt och något som alla i staden skulle gynnas av!


Oscar Freyre
2019-02-21  


torsdag 14 februari 2019

Om våra stadsutvecklingsföreläsningar

Bättre stadsdel skriver om våra stadsutvecklingsföreläsningar

Sedan hösten 2018 har jag och fotografen Pawel Flato hållit i ett par bildföreläsningar om stadsutveckling och arkitektur. Vi har berört ämnen om våra förorter idag och imorgon, varför man övergav stadsstrukturen och det publika gaturummet till förmån för massbilismen och arkitekturens roll i stadsutvecklingen. Vi för dialoger med våra åhörare för att få till debatt och upprättar ett interaktiv diagram utifrån bilderna som vi visat upp. Diagrammet blir sedan en plattform som tydligt visar hur vi människor föredrar vissa stadsdelar och förorter framför andra. Det ger en fingervisning för exempelvis stadsplanerare och arkitekter hur folk egentligen vill bo! 
Tanken är att vi ska hålla i dessa föreläsningar för företag och organisationer inom byggsektorn samt för gymnasieelever eller högskolestudenter.

Länk till artikeln: Bättre stadsdel 

Nedan: en bild från vår senaste "Stadsdiagrammet" från föreläsningen på Södermalm 31 jan 2019.




Vill ni boka in oss?
Mejla då till oss på: 
oscar.freyre@yahoo.se  eller pawel.flato@gmail.com


Oscar Freyre
2019-02-14



måndag 4 februari 2019

Antagande Q4 2020 för Tellus Towers

Ett antagande väntas Q4 2020
om LFV ger grönt ljus!
Tellus Towers. Bild: SSM

Häromdagen kom glädjande nyheter om den nu över 11 år gamla projektet Tellus Towers i Telefonplan. stadsbyggnadsnämnden beslutade att ge projektet grönt ljus för detaljplanearbete med samråd och utställning Q3 och 4 2019 samt ett antagande till Q4 2020. 
I projektet ingår också ombyggnation av tunnelbanestationen samt totalt fyra nya kvarter i direkt anslutning till stationen (se karta). Staden skriver dock i sin remiss att både flygningsvägar och Försvarets intressen måste studeras vidare. Som jag har förstått sedan tre år tidigare är att försvaret redan gett sitt godkännande men att Luftfartsverket kritiserat det höga projekteringen trots att husen kommer stå utanför flygsäkerhetszonen? Varför hålla på att utreda ytterligare? Är det ett sätt för myndigheter att säga att det är de som bestämmer? Det som media målat upp om beskedet är långt ifrån "klart" alltså, även om vi vet att Skönhetsrådet sagt nej till detta (som om det vore överraskande) fattas det stora instanser som ska säga sitt, igen! Dessutom måste planen godkännas även i kommunfullmäktige.


Kartan ovan visar den övergripande planen för hela projektet med en ny park, ett nytt torg, förskolor, handel och service. 

I media framgår det också att Tellus Towers blir Europas högsta bostadshus, vilket inte heller stämmer. Vi har Karlatornet i Göteborg som med sina 245 meter blir klart högre och i London byggs The pride, ett 240 meter högt bostadshus. I Moskva byggs det just nu två bostadstorn varav det högre blir 337 meter högt, alltså 100 meter högre än Tellus, och det andra 290 meter!


Entrén till skyskraporna från Mikrofonvägen enligt Wingårdhs och SSM

Staden har å andra sidan uttryckt sig att de ser väldigt positivt på detta projekt då det har en sådan pass hög exploatering att överdäckning och ombyggnation av infrastrukturen lönar sig. Station Telefonplan kommer då att fördubbla sin trafik och utmaningen kommer leda till nya lösningar för hela denna del av staden! 


Entré till tunnelbanan från Telefonvägen

Totalt innehåller projektet "Centrala Telefonplan" 1500 nya bostäder och blir då stadens i särklass tätaste stadsdel! Telefonplan kommer även att bli en ny knutpunkt för kollektivtrafiken och självklart då en mycket intressant stadsdel för hela regionen tillsammans med de andra projekten som är på gång där, exempelvis Nya designens hus, Kobra och The Brick.



Vy från taket till det lägre huset som kommer, enligt byggherren, att hysa spa- och relaxavdelning. Det högre huset (237 m 78 våningar) kommer hysas med restaurang och skybar, bara det är värt att vänta på i fyra år!


Kartan är från LFV´s uppgraderade flygsäkerhetszon från 2012. Tellus towers placering är markerad med en lila cirkel:


Andra projekt i Telefonplan är den nya idrottshallen vid Västbergaskolan. En stor anläggning för inomhusfotboll och gymnastik!


Oscar Freyre
2019-02-04

lördag 2 februari 2019

Stadsdiagrammet

Stadsdiagrammet!
Torsdagen 31 januari 2019 hade jag och min kompanjon Pawel Flato 
en bildföreläsning om stadsutveckling och arkitektur på kulturstället Ze ZigZag Zone (Södermalm). Det kom ca 25 åhörare och då de inte, likt förra gången tillhörde någon gruppering, fick vi därför ordna en annorlunda presentation av Stadsdiagrammet!


 Bild tagen strax innan föreläsningen på Ze ZigZag Zone 31-01-2019

Pawel Flato och jag har startat Flato & Freyre Stadsutvecklingsföreläsningar. Vår första ägde rum i arkitektkontoret Stadslivs lokaler i Gamla stan 19 oktober 2018. Där bjöd vi in representanter från Yimby samt från Arkitekturupproret och det blev en livat föreläsning med mycket debatt. Det var då vi presenterade vår Stadsdiagram för första gången. Det är ett diagram vars värde på y-axeln står för estetik/arkitektonisk kvalitet och x-axeln står för urbanitet/ stadsmässighet/ täthet och service och skalan på båda axlarna går från 1 till 10. Det är publiken som får sätta värdena på diagrammet vartefter våra kategorier på olika stadsdelar/ förorter visas på skärmen. Vi vill på ett tydligt sätt visa vad våra stadsmedborgare tycker om olika stadsdelar och förorter, hur de ser på arkitekturen och stadsmässigheten och väcka debatt om huruvida vi vill att det ska byggas förorter eller stad nu och i framtiden! 


Vi använder oss en enkel liten whiteboard för vår Stadsdiagram. 

Våra stadsutvecklingsföreläsningar handlar om att med bilder och kartor reflektera över hur Stockholms förortsutveckling bytt skepnad och struktur genom de sista 100 åren. Vi utgår från Yimbys utgångspunkter om den urbana stadsmässighet med tät bebyggelse som genererar underlag för service och kommersiell grogrund. Närhet till jobb, behov och nöjen och slippa bilberoendet och dyr infrastruktur. Tilltalande arkitektur som får de boende att känna stolthet istället för likgiltighet eller skam över sina hus. Estetikens roll i stadsuppbyggnaden är en viktig parameter som politiker måste se mer allvarligt på!

Genom dessa utgångspunkter upplyser vi våra åhörare dessa tankegångar, som man kanske gått och grubblat på men inte fått chansen att ventilera, för att kunna diskutera och debattera tillsammans. Vi vänder oss till allmänheten, såsom bostadsrättsföreningar, organisationer inom byggsektorn, företag och gymnasier likväl till politiska partier och högskolor.  Våra föreläsningar tar ca 1,5 till 2 timmar och vi är flexibla när det gäller specifika ämnen inom denna breda genrer. 

Vill ni boka in oss till en debattrik föreläsning så mejla oss på: 
oscar.freyre@yahoo.se
pawel.flato@gmail.com

På övre menyn i denna blogg lägger vi upp våra kommande föreläsningar!

Oscar Freyre
2019-02-02




fredag 25 januari 2019

Byggs det för lite kontor i stan?

Om föredraget i Handelskammaren tisdagen 22 januari.
Stockholm One

Byggs det för lite kontor i Stockholm? Ja, jag fick det intrycket då jag satt och lyssnade på representanter från Värtahamnens "Royal seaport" stora stadsdelsprojekt och Slakthusområdets dito på Handelskammarens event om att kontorsbrist är en flaskhals. Bostadsbyggandet har drastiskt gått ned samtidigt som bristen på kommersiella lokaler och kontor är skriande enligt flera bedömare inom stadsuppbyggnadssektorn. Bland talarna fanns Kristina Alvendal (Royal seaport), Bonnier fastigheter, Kista Science city, Atrium Ljungberg (Slakthusområdet), Joakim Larsson (Stadsbyggnadsborgaråd) med fler. 


Man talade om hotet från näthandeln, de skyhöga hyrorna i nyproducerade kontorsbyggnader, kritisk massa för underlag av arbetsplatser och att återskapa kvartersstruktur (stenstad) med restaurang- gym- och kulturliv såsom det finns i city. Självklara saker kan jag tycka men det jag saknade mest att höra var om långsiktiga framtidsvisioner och då menar jag långsiktigt! Vi håller fortfarande med "dutt" här och där. Titta på en satellitbild över östra innerstaden och ni ser att hela Norra Djurgårdsstaden ligger inte organiskt sett ihop med övriga staden. Tre gator sammanbinder hela detta jätteområde och för mig är det inte långsiktigt stadsplanering! Slakthusområdet formas av en enda konsultbolag; Atrium Ljungberg, och den sparsamma exploateringen av området de skissat fram är förödande för en framtida tillväxt i södra delen av staden. Området har utomordentliga chanser att kunna bli ett nav värt namnet med den infrastruktur den omgärdas med. Istället väljer man "dutt" i småskalighetens praxis som råder hos många stadsuppbyggnadskonsulter idag! 
Så, svaret på frågan om det råder brist på kontor idag är JA och i framtiden också JA.

Kan bostadsbyggandet räddas av kontorsbristen?
Det beror på om byggnadskostnaderna i det här landet sänks! Det kan, förutom en bättre konkurrens, göras genom att kontorsbyggen subventionerar bostadsbyggen i samma område? Vi återkommer till det. 


"En stad i staden", precis så är det! Vill man råda bot på alla hot som bankar just nu på dörren måste man tänka utanför bubblan! Kristina var inne på kluster av företagsområden där man blandar bebyggelsen med bostäder och kulturella komplex, besöksfastigheter, som bidrar till mer liv och puls. Därmed är hon faktiskt inne på rätt spår. 
"Idag söker inte folk jobb där jobben finns, idag söker folk jobb där klustren finns!" Med det menar hon att folk söker arbeten efter hur miljön ser ut kring arbetsplatsen och ju tätare ett blandat område är desto större chanser att finna kompetens, utbyta innovationer och växla arbetsmoment, det vill säga större chanser att hitta karriär! Det är så en stad egentligen är uppbyggt, se bara på Kista, vad hände med visionerna? Blandade täta kluster skulle alltså kunna få ned bostadskostnaderna om kontorsbyggen subventionerar själva klustret!
Det är min personliga övertygelse.

Det viktiga, här och nu, är alltså att man planerar stort och långsiktigt. Kluster med blandat bebyggelse är bra men se även till att koppla ihop det med resten av staden och bered plats för framtida tillväxt. Ju mer exploaterat desto svårare för näthandeln att etablera sig eftersom den bygger på avstånd och restidseliminering! Ungdomarna är inte intresserade av att ta körkort, de autonoma bilarna är snart här, enligt dem, de vill bo, jobba och leva nära varandra. 

Bygg nu och bygg rätt och hur går det med Spårväg city till Ropsten?


Oscar Freyre
2019-01-25






lördag 19 januari 2019

Uppdateringar-Årstaberg-Kajen 6

Bygguppdateringar för Årstaberg (Årstabergsskolan) och Kajen 6 + bonus!
2019-01-18

Årstabergsskolan



Kajen 6 och hissen upp till bron:



Hissen som ska binda ihop parken, bron och Södermalm med Liljeholmskajen:

Och så lite bonus! Metronomen i Telefonplan (inflyttning Q4 2020):


Bild: SSM

Här skulle jag vilja ha en gång- och cykelbro över E4:an mot Västberga för att sedan ta sig både smidigare och snabbare fram mot Årstabron och Enskede! Tänk Elcykel för bövelen! 


Oscar Freyre
2019-01-20


onsdag 16 januari 2019

Stockholms skyline 2019


Gott nytt skyline Stockholm!
Traditionsenligt varje år kommer nu årets skylineprofil för Stockholm, nu för 2019. De 17 högsta byggnaderna (exkl skorstenar, kyrkor, vindkraftverk, arenor och telemaster) bildar en klar gruppering A, B och C. Jag har inte tagit med Kistaprojektet Isafjord (23 vån) då det dels ännu inte fått laga kraft och därför inte klart med höjden. Tobaksmonopolets 19 våningar platsar inte heller bland de 17 tyvärr men ska bli kul att se den växa i höst! Grå-markerade höghus är alltså under uppbyggnad. Här är topp-17



1: Kaknästornet 155 m 
2: Innovationen * (Norra tornen 1) 125 m  
3: Kista torn 120 m
4: Victoria tower 118 m 
5: Kista science tower 117 m
6: Stadshuset  106 m
7: Helix (Norra tornen 2) 105 m
8: Stockholm One  102 m
9: Gasklockan  90 m
10: Kajen 6  90 m
11: Skatteskrapan  86 m
12: DN-huset  84 m
13: Söder torn  83 m
14: Folksamhuset  82 m
15: Kv Lusten  78 m
16: Kajen 5  76 m
17: Kajen 4  75 m

* = Innovationen har listats in i CNN´s årliga "Världens 10 mest spektakulära byggnader"! 

Gruppering 
A: Kista-Hagastaden-falangen, håller sig kring LFV's magiska 120 meterstrecket! 
B: Den nya 100-metersvågen. 
C: 24-våningsklubben. 

Höghus på gång att klubbas eller ev påbörjas under detta år:

Isafjord (Kista) 23 våningar
Årstaberg 2 X 24 våningar
Tobaksmonopolet 19 våningar
Kajen 7 (24 vån)
Ikano (tredje huset) Årstaberg 16 våningar
Tellus Towers 77 + 57 våningar

Känner ni till fler så hojta gärna till!

Påpassligt nog hörde en läsare av sig redan idag angående en nyhet om ett nytt höghus som beslutades idag. Det är HSB´s jubileumshus vid Norrtull (vid tullhusen). Det tidigare förslaget låg vid Rålambshovsparken. En som klassar in sig i 24-våningsklubben ritad av DinellJohansson Arkitekter:
Bild: Dinell Johansson Arkitekter

Byggstart dock först 2023! 
Källa: SVD Näringsliv


Oscar Freyre
2019-01-16





fredag 21 december 2018

God jul kära civilisation

God jul kära civilisation!
(Publicerades på Samhällsbyggarbloggen 19 dec-2018)


Ja, nu är det jul igen, denna ”urgamla tradition”, men för vilken gång i ordningen? Hur länge har vi firat jul egentligen? Hur länge kommer vi att fira jul?

Jag har faktiskt ställt denna fråga flera gånger till familj, vänner och kolleger men nästan alltid fått luddiga svar såsom; ”ja du, ända sen urminnes tider!” eller mer klumpigt; ”.....i alla tider!”. Jag vet att det riktiga svaret inte heller är jättekonkret men låt oss säga i cirka tusen år i vår del av världen. Ett mer gripbart svar är att påven Liberius faställde datum för julfirandet till den 25 december år 354 till minne av Jesu födelse. Det ersatte det tidigare romerska firandet av Solguden. Idag firar uppemot en och en halv miljard människor jul över hela världen och fler blir det för varje år. Det är en global företeelse ur flera aspekter, inte minst för näthandeln. Så, hur påverkar julen stadens sociala struktur, vår handel och vår stadsutveckling?

Det är ju känt sen länge hur mycket julmarknaden spelat för avgörande roll för butiksnäringen i citykärnorna. En näring som nu får allt större konkurrens av först bilberoende shoppingcentrum utanför städerna och sedan av global näthandel. Kan det sociala perspektivet från jultraditionen rädda butiksnäringen i stadskärnorna från näthandeln?
Kan man utnyttja fysiska ting från tidsaspekten ur de ”urgamla” sederna, såsom exempelvis julmusik, glögg och pepparkakor som delas ut av glada expediter eller väl utplacerade jultomtar som man kan ta selfies ihop med, för att rädda det som räddas kan?
Finns det andra verktyg? Troligtvis inte. Tidsaspekten kan alltså vara viktigare än vad man tror. Kulturella sedvänjor, traditioner och firande har tiden som sin bästa vän men hur mycket tänker vi själva på tiden?
Hur mycket reflexion ger vi åt all den tid som gett oss den ekonomiska och sociala plattformen vi har idag?
Hur långt sträcker sig preferenserna i tidsaspekten för var och en av oss och där vi tänker ”Javisst jäklar, får inte glömma köpa julgranen imorgon efter jobbet!”.
Eller: ”..åh, hoppas vi får en vit jul i år!” utan en tanke på den globala uppvärmningen.
Kommer vår civilisation att överleva julfirandet eller tvärtom? Vad är tid och är det pengar?
Urminnes tider?”..... ”Jesu föddes och dog för vår skull?” Vad skulle en utomjording tyckt om vårt tidsbegrepp? Det vore intressant att veta dock har jag ett helt annan perspektiv på det hela:

Det har gått 66 miljoner år sedan dinosaurierna dog. Det motsvarar bara en sextioåttondel av vår planets hela livstid. Om vi grovt räknar att vår civilisation är 10 000 år gammal, ungefär då Jeriko började byggas, så motsvarar det ungefär 6600 loopar av vår samlade historia om och om igen sedan meteornedslaget utplånade dessa dinosaurier!
Alltså, allt det som har hänt från uppförandet av pyramiderna i Giza, Stonehenge byggdes bit för bit, Moses uttåg ur Egypten, Buddha föddes, Alexander den stores erövring av Babylon, Cleopatra blir biten av sin giftiga orm, Jesus kosrfästs, Mayafolket utplånar sig själva, Muhammed föds och startar religion, norska vikingar når Nordamerika, Heliga Birgitta dör i Rom, Djingis Khan erövrar Kina, Machu Pichu byggs, ännu en europé upptäcker Amerika igen, Franska revolutionen, Napoleon marscherar in i Berlin, skottet i Sarajevo, Hitler startar världskrig och försöker utrota alla judar, Kennedy blir skjuten på öppen gata, Armstrong och polare sätter sin fot på månen, Vietnamnkriget härjar i flera år, Palme blir skjuten på öppen gata, Berlinmurens fall, Jasplan kraschar på Långholmen och Theresa May förhandlar om Brexit skulle hända igen 6600 gånger! Det är till och med så att Jesus skulle tycka det blev lite tjatigt? Jag tror att de flesta skulle tycka att det räckte med en gång för oss alla!

Hur som, nu är det jul igen och vi kan åter gå till butikerna och köpa presenter. Och butikerna ska å sin sida tacka Jesus, romarna och dinosaurierna för julhandeln och förhoppningsvis även våra framtida stadsplanerare.

God jul!


P.S. Och från och med idag är det inte bara räntan som vänder uppåt igen utan solen också!

Oscar Freyre
2018-12-21





all Posts Plugin for WordPress, Blogger...