lördag 26 april 2014

Vad är en Nimby? Del 1

Vad är en Nimby?

Skillnaderna mellan en Yimby och en Nimby:

Vad hade hänt av denna siluett om Nimbysar hade rådat? 

När jag pratar om stadutveckling med mina vänner och kolleger får jag ofta frågan: Vad är skillnaden mellan en Nimby och en Yimby? En helt berättigad fråga då begreppen inte funnits så pass länge att de etablerats utanför dess berörda område. Kort kan jag beskriva att den primära skillnaden är att en Nimby är rädd för förändringar i sin närmiljö eller platser den har ett starkt förhållande till samt att denne tänker lokalt och i det förgångna men mest i nuet.
En Yimby är precis tvärtom och vill sikta mot framtiden med det förgångnas fel och brister! Självklart finns det ingen klar eller konkret generalisering för någon av grupperna då det finns ämnen som man till och med har gemensam åsikt om. Ett sådant är att båda vill ha vackra, mänskliga, attraktiva bostadsområden och gärna med variation i arkitekturen. Denna fenomen är inte bara en svensk företeelse utan finns i större delen av Europa och i rika länder men är betydligt svagare utanför kontinenten och i platser där demokratin är försumbar eller oetablerad. Fenomenet uppstår då folk förstår att nyttja sin demokratiska rättighet till sin spets att ett missbruk skapas och en fördyrningsprocess som bara rika länder har råd med uppkommer. Vad som är de största skillnaderna mellan dessa två grupperna med olika syn på stadsutveckling ska jag därför redogöra här på min blogg. Genom att dela upp faktorerna i tre delar hoppas jag kunna ge er en klar bild av hur vi, Yimbysar, ser på vår stad och varför våra synpunkter skapaDer motsättningar hos Nimbysar. 

Del 1: Idel rädsla för förändringar

Jag har varit på flera lokala stadsutvecklingsmöten inom mitt närområde där information om nya byggplaner ska basumeras ut och jag har sett en klar röd tråd som genomsyrar debatterna. Man kan sammanfatta de så här:
-Jag vill inte ha ett nytt hus nära mitt. Huset skymmer utsikten eller ger insyn, kommer att förfula och förstör grön plätt som funnits utanför mitt fönster i all evighet!” Oftast är det perosner i pensionsåldern eller som fortfarande arbetar men vars barn flyttat hemifrån för ett tag sedan. Deras barn har etablerat sig i samhället, har jobb och hem och till barnbarnen har det skaffats bostadsrätt eftersom man sparat halva sitt liv i deras sparkonto, därmed behöver de inte bekymra sig om sina barn och barnbarns framtid. De har oftast bott länge i det aktuella området, vant sig i att se samma grannar hela tiden och vill gärna att platsen ska förbli som den är i evigheters evighet. Var andras barn ska ta vägen struntar de helt i och att området en gång varit en vacker landsbyggd med ett fint lantgård förbiser de som helt orelevant i frågan eftersom det inte fanns några Nimbysar att ta ställning till då. De har ett hem punkt slut! Till mötena har de också med sig egentillverkade protestlistor med likasinnade som skrivit på och ibland har deras barn fått rycka in med fler påskrifter från sina kollegor som jobbar på andra sida staden och aldrig ens hört talas om området! De får påbackning av lokal media som tycker synd om dem eftersom de tror att de är deras enda kvarvarande läsare. Ibland finns det beivrelsesugna ungdomar också som knappt tagit sig ut ur gymnasiet och livet leker tills det att dem får barn och det är långa köer till just det dagiset de vill ha sitt barn i. Sedan kommer de på att de inte uppdaterat sin kötid hos bostadsrättsförmedlingen eftersom de behöver större och plötsligt tycker de att det inte finns bostäder någonstans! Och vad dyra de är! Känns det bekant?


Förändringsrädslan är dock inte bara ett lokalt företeelse utan den omfattar även platser där man har ett förhållande till sedan tidigare eller haft som barn. Parker, allmänna platser eller byggnader kommersiella såsom statliga eller kommunala är även angripbara för den förändringsrädde individen. Det kan vara allt från en gammal bensinmack, restaurang till biografer och inte minst hela Slussen som är ett enda stort institution där den trots sitt slit och överdimensionerade trafikkapacitet är ypperligt måltavla för bevarelseivrarna (exempelvis Macken i Midsommarkransen). Oftast är det platser eller byggnader som är helt bortglömda eller byggts för så att dess ursprungliga syfte för länge sedan tappat allmänhetens behov tills det att media uppmärksammar den. Plötsligt vaknar de förändringsrädda till ur sin törnrosasömn och gaddar ihop sig mot, som de kallar det ”etablisemanget”, vars enda syfte är att förstöra allt det gamla! Som av en ren händelse förespråkar de platsens plötsliga värde som måste bevaras för framtiden. Hur många gamla värden sitter de själva på? I bästa fall ryter de till med ett alternativ om att ”det nya” kan byggas där eller dit de själva inte befattar sig med eller haft någon som helst samröre med (exempelvis: Nobel centret till Vinterviken?!). Gemensamt för dessa individer med samma åsiktspunkter är att de blundar helt för vad de kan få istället, att staden under alla tider varit tvungen att förändra för att ge plats för framtida behov och kapacitet och framför allt att ge kommande generationer någonstans att bo och få jobba! Framför allt; jobb, sånt dyker inte upp ur tomma intet utan måste beredas plats för om man vill ha tillväxt och konkurrensutveckling. En stad klarar inte av stagnation för då blir det arbetslöshet som går i en nedåtgående spiraltakt. Staden tappar attraktion, kompetens och industrin söker sig till andra städer. Vad ska leva av då? Vad ska vi göra av våra barn? Vi kan inte bara tänka på oss själva utan måste förstå helhetssynen för den stad DU själv valt att ha flyttat in i eller fötts att bo i. Ingen har tvingat dig att bo just där och du har ingen skyldighet att bo kvar där bara för att just du har NU ett hem att gå till men din rättighet berättigar dig att tänka på andra som också vill bo och arbeta i DIN stad. Staden är till för alla och alla för staden! 

Vad är då verkligheten? 

Lyckligtvis är alla inte lika ögonbindskonservativa utan det finns de som börjat fatta galoppet. Det de börjar förstå är att säga nej till allt nytt bara för att yrka sin demokratiska rättighet fördyrar planprocessen som i sin tur gör bostäderna dyrare! Hur går detta ihop?
Jo, byggherrarna måste ta mer betalt per kvadratmeter eftersom det blir bara de stora byggbolagen som har råd att vänta in den långa planprocessen och alla överklaganden. Konkurrensen förvrids och de allra flesta känner ju till att ju färre aktörer på en marknad desto färre som bestämmer prisutvecklingen. Fler aktörer på marknaden gör också att variationen ökar då man anlitar fler arkitekter. Exempel, titta på Skarpnäck: bra idé med stadslikt kvartersstad men samma byggherre = samma arkitekt = likadana hus! Man gör inte så nu!
Till slut: Både politiker som byggherrar har lärt sig av läxan (Klararivningar, miljonprogrammet) att man faktiskt undviker att göra om misstaget, det är en publikt medvetenhet som aldrig någonsin funnits tidigare! Vi är mer miljömedvetna än någonsin tidigare och standarden för nybbyggda hus är mycket högre nu än tidigare eftersom det har tillkommit nya lagar som reglerar handikappsvänlighet, bullernivå och ventilationsproblem. Samma sak gäller för nybyggnation av industriell natur där fackets skyddsombudsmän har mer att säga till nu är tidigare.
Att blunda för sådant fakta är för mig att missbruka sina demokratiska rättigheter. Tänk efter innan du påbörjar tillverka din protestlista: Är det verkligen värt det här?

Oscar Freyre 2014-04-26




lördag 19 april 2014

Plan- och byggprocessen

PBL 
&
Plan och byggprocessen

Hur går den svenska plan- och byggprocessen till egentligen? Hur kommer det sig att planskedet tar 2 - 6 år och från idé till färdig fastighet upp till 10 år? Kan man korta ned den genom en processrationalisering? Här har jag gjort en kort sammanställning av planprocessens 42 punkter som visar den byråkratiska vägen från idé till inflyttning! Givetvis är den förkortad eftersom jag utgick i att idén gick igenom granskningen och  fick inga överklaganden!
Bild och källa: Byggmästarföreningen



Från idé till färdig byggnad:

1. Behov eller idé? Du eller en byggherre får en idé!: ”Här skulle man kunna bygga några nya bostäder eller en bro?

2. Marken köps. Om inte byggherren köpt marken ansöker man om det. (hos?)*1.

3. Markanvisning. Markanvisning fördelas med anbud eller tävling. *2

4. Förstudie. Målgrupp, behov, finansiering och förutsättningar.

5. Undersökningar, markförhållanden och byggtekniker. (tekniska och geologiska)

6. Ideskiss, arkitekt anlitas.

7. Förslag till kommunen. Byggherren presenterar sitt förslag och ideskiss.

8. Förprövning. Tjänstemän granskar, underlag för byggnadsnämnden. *3

9. Beslut om uppdrag. Från byggnadsnämnden till stadsbyggnadskontoret.

10. Förslag till program. Kommunen tar fram program till förslag.

11. Programsamråd. Myndigheter, fastighetsägare, boende ger synpunkter.


Del 2: Plansamråd och granskning

12. Programmet godkänns. Byggnadsnämnden godkänner programmet.

13. Utarbetande av planförslag. Kommunen arbetar fram ett planförslag

14. Plansamråd. Möjlighet för flera parter att lämna fram synpunkter på förslaget.

15. Justerat planförslag. Med utgångspunkt i synpunkterna som inkommit.

16. Beslut om slutgiltig förslag. Byggnadsnämnden beslutar för granskning.*4

17. Granskning. Byggnadsnämndens beslut finns tillgängligt i skrift.


Del 3: Beslut

18. Byggnadsnämnden tar beslut om detaljplan. Slutgiltigt beslut. *5

19. Beslut i kommunfullmäktige. Om det är större detaljplaner? *6

20. Överklagan till Länsstyrelsen. Synpunkter kan överklagas hos Länsstyrelsen.

21. Överklagan till Mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut kan....

22. Överklagan till Mark- och miljööverdomstolen. Via Svea hovrätt.

23. Detaljplanen vinner laga kraft. Delges en genomförandetid.


Del 4: Byggskede

24. Val av entreprenaform. Byggskedet startar. Byggherren väljer form.

25. Eventuell förstudie. Inventering av förutsättningarna. *7

26. Programskede. Man definerar slutprodukten, marknadsföringen påbörjas.

27. Systemprojekteringsskede. Man ser till att följa bygglagstiftningen.

28. Bygglovsskede. Byggherren ansöker bygglov hos kommunen. *8

29. Detalj- och projekteringsskede. Detaljerade bygghandlingar.

30. Har tillräckligt mycket sålts? Banken kräver viss procent på sålda objekt.

31. Produktionsplanering. Byggentreprenören går igenom produktionen.

32. Inköp av resurser. Material, byggmaskiner beställs eller hyrs in.

33. Tillfälliga anordningar byggs. Manskapsbodar, platschef tillsätts.

34. Markarbeten. Marken förbereds inför sättnings- eller fuktproblem.

35. Fornlämningar. Länsstyrelsen kontaktas vid upptäckt av fornlämning.

36. Grundarbeten. Teknik väljs efter konstruktion, val av källare eller vind.

37. Husets stomme, väggar och tak. Nu börjar huset ta form.

38. Installation och inredning. El, vatten, vvs, kök, badrum kaklas, trapphus.

39. Slutkontroll och besiktning. Granskning av avtalet mellan byggparter.

40. Byggherren övertar. Vid godkännandebesiktingen tar byggherren över.


Del 5: Färdigställande/inflyttning

41. Inflyttning. Köpare eller hyresgäster flyttar in. Bostadsrättsbildning.

42. Förvaltning. Fastighetsägare är skyldig för underhåll, antingen Brf eller Hr


Frågor:

*1: Marken köps av ägaren, kommun eller privatperson. Om en byggherre eller fastighetsbolag redan äger marken eller fastigheten som ska rivas då?

*2: Vilka/ vilken instans markanvisar?

*3: Kan inte byggnadsnämnden granska underlagen?

*4: Varför heter det slutgiltigt förslag när man ändå måste granska? Bättre med ”preliminär granskning”?

*5: Hur lång tid har nämnden på sig?

*6: Om marken ligger mellan två kommuner?

*7: Borde inte denna punkt hamna tidigare?

*8: Om bygglovet ej beviljas, vad gör man då?



Inte undra på att det tar tid?




Denna artikel finns som PDF också och finns att hämta på min hemsida 



PBL 
Plan och bygglagen
PBL är en lag som kom till 1987 och reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande i Sverige. PBL innehåller bland annat bestämmelser att upprätthålla översiktsplan som gäller för samtliga kommuner i landet. 
Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, byggtillsyn samt granskning byggnadsnämndernas verksamhet. 
Mer om lagen kan ni läsa under denna länk nedan:
Lagen.nu

Oktober 2015
Den nuvarande regeringen kom med en lagändring förra veckan vars syfte är att förkorta planprocessen. Man slopar Länsstyrelsen som mellaninstans i en överklagan av ett bygge och ärendet går direkt till Mark- och miljödomstolen. Bygglov ansöker man hos kommunen medan strandskydd söks separat och ansöks hos Länsstyrelsen. Tyvärr är det långa ärendetider och sedan 2009 har strandskyddet skärpts så tillvida att denna generation är helt förlorad! 

Oscar Freyre


måndag 14 april 2014

Stockholm svart på rött!

Det här är en utmärkt bra presentation av Stockholm
som en av de bästa städerna i världen att leva i och att staden hör till bland de 
snabbast växande städerna i världen, enligt Charlie Caper!

söndag 13 april 2014

Alessandro Rippelino

Projektrapport: Rippelino arkitekter

Som jag tidigare skrivit om så har den gamla anrika arkitektbyrån Rosenbergs arkitekter gått i graven och ur det kommit två helt nya och mycket intressanta arkitektbyråer: Alessandro Rippelino och Varg. Vi ska titta lite närmare på vad Rippelino har för sig och vad de har på gång i vår stad!
Trängkåren 2013. Bild; Rippelino arkitekter

Bland de mest intressanta projekten är denna "Trängkåren" i Mariebergs tidningskvarter (DN-huset och SVD´gamla fastighet) vid Görwellsgatan på Kungsholmen. Ett 24 våningar högt bostadshus som kommer att nå samma höjd som DN-huset och planeras till år 2016. 
Trängkåren sett i förhållande till DN-huset (längs till höger)

HSB Hagastaden är ett annat intressant projekt som denna arkitektbyrå lagt fram tillsammans med Utopia arkitekter och Tyréns. Projektet har en blandning av teknik, trä, stål och betong och är framtagen som en av de hittills miljö-smartaste huskropparna någonsin! Förslaget innefattar 5 byggnader i 13 - 23 våningar som ska bilda en infartssymbol norrifrån E4:an in mot Hagastaden. 
HSB perspektiv 2. bild; Rippelino/Rosenbergs arkitekter

Det mest upphetsande projektet är dock Familjebostäders Stockholmsfyren! Ovanför Ropsten-terminalen planeras denna 207 meter höga skyskrapa med restaurang och skybar högst upp. Det 54 våningar höga huset (högre än Tourning Torso) blir en blandning av bostadsrätter, hyresrätter och kontor.
Stockholmsfyren
Nedan: Husets placering ovanför T-banan Ropsten som även kommer att vara en station som sammanlänker Spårväg City med Lidingöbanan. 

Sist men inte minst, denna idé till ombyggnation av hörnhuset i Fridhemsplan hör också till de mest intressanta projekten från denna arkitektbyrå då denna strategiskt välplacerade "hörna" har idag en sådant tråkig utseende att klockorna stannar!

Oscar Freyre 2014-04-13

onsdag 9 april 2014

Nobel Center

Det vinnande arkitektförslaget om det nya Nobel Centret i Stockholm: 
David Chipperfield från Berlin talar ut


Lite boxigt kan tyckas men passande för denna plats. Det är bara att gratulera och vi får hoppas att denna modiga satsning lever upp till Nobelstiftelsens framtidsvision för den världsberömda prisutdelningen. Jag hoppas också att den bortglömda och undangömda Blasieholmen blir åter Stockholms nya attraktion- och rekreationsplats igen!
Oscar Freyre  

Slussens bussterminal version 2

Nytt förslag till provisorisk bussterminal i Slussen

 Den provisoriska bussterminalen under Glashuset. Bild; DN STHLM
Matarstationen vid Henriksdal station. Bild; DN STHLM

Då bussterminalen i Katarinaberget fick nyligen på nöten av Miljödomstolen har staden tagit fram en ny provisorisk lösning. Den nya terminalen skall ligga vid Stadsgårdskajen, under Glashuset (KF), och kommer att ha samma konstruktionslösning som Liljeholmens bussterminal där bussarna får backa för att åka iväg. Den nya bussterminalen innebär att Saltsjöbanans slutstation blir Henriksdal. Där skall matarbussar ta passagerarna vidare till Slussen. Den provisoriska bussterminalen är tänkt att tas i bruk till årsskiftet 2016/2017 och till 2019 skall den avlösas av Katarinabergets bussterminal. Från bussterminalen skall passagerarna slussas till Tunnelbanan via en gångtunnel under den nuvarande Slussen.
Om tunnelbanan till Nacka kommer igång samt den nyutkomna planerade Österleden byggs ut så tror jag att denna lösning vore tillräckligt. Katarinabergets bussterminal blir då i mitt tycke överflödig (överdimensionerad) och då kan man satsa på någonting annat som tar mindre plats men ändå komma allmänheten till nytta. Förslag på det?

Oscar Freyre 2014-04-09


all Posts Plugin for WordPress, Blogger...