Vad är bra stadsutveckling?

Vad är bra stadsutveckling?

Albert Lilienbergs stadsplan för Uppsala från 1921
Den svenske stadsingenjören som förespråkade hus direkt ut mot gatan och trädgårdarna på baksidan är en av vår tids förebild för slutna stadskvarter, grunden för en europeisk tät stadsutveckling.

Ja, vad är bra stadsutveckling egentligen? Det är en fråga som delar många människors uppfattning om sin närmiljö och ens valfria bosättning.  Valfritt måste det ändå vara då ingen direkt tvingar individen var denne ska bo. Indirekt hör dock till arbetsmarknadens påverkan men även där öppnas det upp valmöjligheter för den enskilde att göra en så kallad "bostadskarriär" och valfriheten anpassas. 

Hur som är frågans ställningstagande om vad en bra, hållbar och nu även miljömässigt fördelaktig stadsutveckling är för den som valt att bo i en stad. Som ni säkert hört tidigare så är en stad en mänskligt framtagen organisk evolution. Alltså en process som ständigt utvecklas och måste också ständigt matas för att inte kollapsa.  Utvecklingen sköts på ett "naturligt" sätt via vår egenskapade "naturens lag" det vill säga näringslivet och kapitalmarknaden i samspel med vår fortplantningsförmåga. För att denna stora organiska varelse ska utvecklas väl måste den också struktureras upp efter anpassningen av dess invånare. Denna strukturanpassning måste hela tiden blicka framåt, och gärna ha lärt sig av tidigare misstag (såsom fallet är i den biologiska utvecklingen), och det är där som en bra stadsutveckling kommer på frågan.  Har en glest utbyggt stad en bra stadsutveckling?

Har en tät uppbyggt stad en bra stadsutveckling?

Glest? 

Tät?

Storleksproportioner bland några europeiska städer

Kartrutorna och städerna är ytmässigt ungefär lika stora men i den nedre bor det fyra gånger fler människor än i den övre! St Petersburgs infrastrukturkostnader är häften så dyra som Stockholms trots stadens mycket större befolkningsantal. Att bygga glest och mot perifera områden långt från stadskärnan får stora ekonomiska konsekvenser längre fram i stadsutvecklingen. Vill man vara miljövänlig och spara natur ska man bygga tätt där servicen och närheten gör att fler utnyttjar kollektiva alternativ som i sin tur spar på organiskt framkallat bränsle och som leder till utvecklingen av alternativa energikällor! Transporter av gods och avfall får mycket kortare resvägar och infrastruktur under mark tjänar tusentals kilometer av underjordisk spill. Det finns dessutom undersökningar som bevisar att en tät stad framkallar industriell innovation och kulturutveckling i en mycket högre grad än hos glesare områden. 

Att göra om vilda grönområden inne i tätorten till väl strukturerade parker leder till att fler vågar nyttja den på kvällarna och socialiserar dessa parker till naturliga mötesplatser. Grönområdena utanför staden är lika mycket värt som de innanför och gör man dessa till naturreservat har man att se fram mot perifera utflyktsmål som kanske spar på miljöfarligt flygbränsle som spills på alpresor eller solresor!

Gröna områden (lila) inom en area av 10 kilometer från slottet! 

En tät stad kräver också ett attraktivt utseende och här spelar arkitekturen en avgörande roll. Ska man bo tätt vill man att ens boende och dess närmiljö ska tilltala trivseln under många år. Att bygga flexibelt och variationsrikt är att föredra framför lådor av samma höjd och skala men med olika färger. Här måste de ansvariga trycka på inte bara arkitekterna utan de som egentligen bestämmer byggherrarna att bli betydligt bättre på variationsrikt arkitektur! Om man underlättar för utökad konkurrens från utlandet eller ser till entreprenörsådran från diverse underleverantörer kanske trycket leder till mer attraktiva stadsdelar som i sin tur gör stadsutvecklingen till en hjärtefråga hos invånare istället för tvärtom! Ju mer man trivs desto mer intresserad blir man av sin stad och stoltheten bedrar den bostadsegoism som tyvärr härskar bland många idag på de platser där man vill förtäta. 

Oscar Freyre

2015-05-25