(Publicerades på Samhällsbyggarbloggen 19 dec-2018)
Ja,
nu är det jul igen, denna ”urgamla tradition”, men för vilken
gång i ordningen? Hur länge har vi firat jul egentligen? Hur länge
kommer vi att fira jul?
Jag
har faktiskt ställt denna fråga flera gånger till familj, vänner
och kolleger men nästan alltid fått luddiga svar såsom; ”ja du,
ända sen urminnes tider!” eller mer klumpigt; ”.....i alla
tider!”. Jag vet att det riktiga svaret inte heller är
jättekonkret men låt oss säga i cirka tusen år i vår del av
världen. Ett mer gripbart svar är att påven Liberius faställde
datum för julfirandet till den 25 december år 354 till minne av
Jesu födelse. Det ersatte det tidigare romerska firandet av
Solguden. Idag firar uppemot en och en halv miljard människor jul
över hela världen och fler blir det för varje år. Det är en
global företeelse ur flera aspekter, inte minst för näthandeln.
Så, hur påverkar julen stadens sociala struktur, vår handel och
vår stadsutveckling?
Det
är ju känt sen länge hur mycket julmarknaden spelat för avgörande
roll för butiksnäringen i citykärnorna. En näring som nu får
allt större konkurrens av först bilberoende shoppingcentrum utanför
städerna och sedan av global näthandel. Kan det sociala
perspektivet från jultraditionen rädda butiksnäringen i
stadskärnorna från näthandeln?
Kan
man utnyttja fysiska ting från tidsaspekten ur de ”urgamla”
sederna, såsom exempelvis julmusik, glögg och pepparkakor som delas
ut av glada expediter eller väl utplacerade jultomtar som man kan ta
selfies ihop med, för att rädda det som räddas kan?
Finns
det andra verktyg? Troligtvis inte. Tidsaspekten kan alltså vara
viktigare än vad man tror. Kulturella sedvänjor, traditioner och
firande har tiden som sin bästa vän men hur mycket tänker vi
själva på tiden?
Hur
mycket reflexion ger vi åt all den tid som gett oss den ekonomiska
och sociala plattformen vi har idag?
Hur
långt sträcker sig preferenserna i tidsaspekten för var och en av
oss och där vi tänker ”Javisst jäklar, får inte glömma köpa
julgranen imorgon efter jobbet!”.
Eller:
”..åh, hoppas vi får en vit jul i år!” utan en tanke på den
globala uppvärmningen.
Kommer
vår civilisation att överleva julfirandet eller tvärtom? Vad är
tid och är det pengar?
”Urminnes
tider?”..... ”Jesu föddes och dog för vår skull?” Vad skulle
en utomjording tyckt om vårt tidsbegrepp? Det vore intressant att
veta dock har jag ett helt annan perspektiv på det hela:
Det
har gått 66 miljoner år sedan dinosaurierna dog. Det motsvarar bara
en sextioåttondel av vår planets hela livstid. Om vi grovt räknar
att vår civilisation är 10 000 år gammal, ungefär då Jeriko
började byggas, så motsvarar det ungefär 6600 loopar av vår
samlade historia om och om igen sedan meteornedslaget utplånade
dessa dinosaurier!
Alltså,
allt det som har hänt från uppförandet av pyramiderna i Giza,
Stonehenge byggdes bit för bit, Moses uttåg ur Egypten, Buddha
föddes, Alexander den stores erövring av Babylon, Cleopatra blir
biten av sin giftiga orm, Jesus kosrfästs, Mayafolket utplånar sig
själva, Muhammed föds och startar religion, norska vikingar når
Nordamerika, Heliga Birgitta dör i Rom, Djingis Khan erövrar Kina,
Machu Pichu byggs, ännu en europé upptäcker Amerika igen, Franska
revolutionen, Napoleon marscherar in i Berlin, skottet i Sarajevo,
Hitler startar världskrig och försöker utrota alla judar, Kennedy
blir skjuten på öppen gata, Armstrong och polare sätter sin fot på
månen, Vietnamnkriget härjar i flera år, Palme blir skjuten på
öppen gata, Berlinmurens fall, Jasplan kraschar på Långholmen och
Theresa May förhandlar om Brexit skulle hända igen 6600 gånger!
Det är till och med så att Jesus skulle tycka det blev lite
tjatigt? Jag tror att de flesta skulle tycka att det räckte med en
gång för oss alla!
Hur
som, nu är det jul igen och vi kan åter gå till butikerna och köpa
presenter. Och butikerna ska å sin sida tacka Jesus, romarna och
dinosaurierna för julhandeln och förhoppningsvis även våra
framtida stadsplanerare.
God
jul!
Oscar Freyre
2018-12-21
