tisdag 28 september 2021

Bostadsegoism och fördomar

 Bostadsegoisterna får störst uppmärksamhet i media!


Hur vill du att ditt Stockholm utvecklas i framtiden, för dina förfäder eller för dina barn? Ibland måste man fråga sig själv, varför sätter jag barn till världen? Sedan bör man ställa följdfrågan; var ska de sedan ta vägen?

Debatten om hur vår stad ska växa och utvecklas delas i två huvudlinjer där de två grupperna skiljer sig markant åt när det gäller synen på våra kommande generationer. Det handlar inte om politiska eller ekonomiska motiv utan om egna självuppfyllande inställningar, konservativa tankegångar, okunskap och fördomar.

I den ena gruppen har vi personer som förstått hur man löser bostadsproblematiken för ungdomarna. Enda sättet för föräldrar att få iväg sina barn mot egna bon eller för företag som söker nyutexaminerade ungdomar, locka till sig spetskompetens för projektanställning eller högskolor som saknar boenden för sina långväga elever är att bygga fler bostäder. Föräldrar vill ofta ha sina utflugna barn där de själva bor eller så nära som möjligt. Ungdomar vill gärna bo där man är uppväxt, ha nära till sina arbeten eller till sina gamla skolvänner. Visst, har föräldrar ekonomiska medel så kan ju detta lösas men det är långt ifrån att de flesta har det och det blir huggsexa om de få bostäder som byggs. Ofta är det dyra andrahandsuthyrning som gäller. Denna grupp får tyvärr ytterst sällan uppmärksamhet i media och de kämpar i det fördolda.


I den andra gruppen finns det personer som är så nöjda med sin tillvaro att de inte ens känner till problematiken eller bryr sig inte om den. Personer som prioriterar status quo i sin omgivning trots att de bor i en stad, har stark förändringsrädsla, tycker sig ha bättre arkitektonisk smak än de flesta i sitt närområde, är motvilliga till höga byggnader i sin idylliska plätt, anser att staden har för lite grönska för att byggas bort i onödan. Just deras grönområde är det mest unika av alla då det finns specifika djur och växter som inte finns någon annanstans. Dessa personer har sitt på det torra sedan länge och har bestämt att staden är färdigbyggd eftersom de själva är bosatta där och tiden skall därmed stå still. I bästa fall förstår de att bostäder behövs men då ska det inte byggas där de bor. De vill ha kvar sina gröna områden men förstår inte att förtätning, särskilt vid befintlig infrastruktur såsom tunnelbana, är bättre för miljön än att ta nytt skogsområde i periferin för nybebyggelse.

Tyvärr får denna grupp stor uppmärksamhet i media, särskilt i lokal media och de får även stöd av myndigheter, som liksom denna grupp, prioriterar kulturvärden, kulturmiljön, höjdrestriktioner och riksintressen framför lösningar på bostadslösheten. Att bygga bostäder åt de bostadssökanden är inte ett riksintresse och därför ett oprioriterat samhällsproblem. Eftersom Sverige är en myndighetstyrd nation och mandatperioderna är för korta för lagändringar lär bostadsfrågan förbli ett problem långt fram i tiden.


Det absurda i detta är att dessa nostalgiska och konservativa inställningar hos vissa myndigheter inom stadsuppbyggnad plus motståndet från den andra ovannämnda gruppen kostar samhället enorma pengar och driver även upp bostadspriserna. Planprocessens tidsåtgång i landet är den längsta i Europa. Tellus towers fick vänta i 13 år för ett ”nej” och därmed gick ungdomarna inte bara miste om 1200 perfekt anpassade bostäder utan planerna ska även göras om till lägre hus men med större bostäder åt de som redan har bostäder! Det fördomsfulla Skönhetsrådet jublar, många äldre jublar och småbarnsföräldrar jublar utan att förstå att deras barn också blir stora en dag och vill söka bostad. Men mest jublar myndigheter som länsstyrelsen och stadsbyggnadskontoret som tror att kulturvärden bara skapats när tjänstemännens föräldrar var små. Politiker vågar inte annat än att följa myndigheternas beslut och räds opinionen som man tror är stor eftersom det enbart är motståndarna som figurerar i media.


En stad måste växa och utvecklas så länge vi sätter fler barn till världen. Tyvärr är förändringsrädsla, nostalgi och bostadsegoism det härskande inslaget i stadsutvecklinsgdebatten i Stockholm idag. För mig är det obegripligt att det finns välbetalda tjänstemän som på allvar tror att tillväxt baseras på samtycke från våra förfäder? När åren går och ungdomarna inser att de inte får plats i vår stad, eller ens känner sig välkomna, så söker de sig till andra orter. Vad ska de göra? Kvar blir den åldrande befolkningen som en dag gladde sig åt att få behålla sin utsikt för att slippa få nya grannar. De kanske inte får sedan den service de trodde sig ha rätt till då affärerna stängts ned, äldreboenden fått svårt att hitta personal (om de ens finns kvar) och barnbarnen flyttat till Göteborg eller Malmö. Stagnation är inte roligt, det har städer i östra Tyskland, Italien och USA fått smaka på. Information och kunskapslyft om hur vi stadsbor bättre kan förstå helheten gällande en stads utveckling kan vara lösningen. För det krävs att man inte bara lyssnar på sina egna inställningar gällande sitt aktuella välstånd utan lyssnar även på hur det övergripande välståndet i ens egen stad kan fortgå och ska kunna gälla för kommande generationer!


Artikeln är tidigare publicerat i nättidningen Bättre stadsdel 2021-09-27


Oscar Freyre

sept 2021




måndag 1 mars 2021

Österbron har fått en budgetkalkyl

 Österbron har fått en

professionell budgetkalkyl

Visionsbild på Österbron sedd mot norr. Bild: Mikael Grahn

Theta Engineering, Sveriges ledande konsultföretag inom bygg & anläggningsteknik, står bakom den professionella budgeteringen/kostnadskalkylen av hela Österbroprojektet. I denna budgetsammanställning inkluderas tunnlarna och anslutningsvägar och den totala kostnaden beräknas till ca 18,6 miljarder SEK med en inberäknad riskkalkyl på 10%. Indexreglerad till 2020 års prisindex.


Analys av kostnader för projekt Österbron

Theta Engineering AB har i slutet av år 2020 genomfört en översiktlig analys av projekt Österbron. Målet var att ta fram en preliminär tidsplan och kostnadsberäkning för en alternativ teknisk lösning av projektet Östlig förbindelse mellan Nacka och Norra Länken som har utretts av Trafikverket. Analysen bygger på Österbrogruppens utformning med en ”Golden Gate-bro” i två plan över Saltsjön, med bil-, gång- och spårtunnlar kopplade till dagens vägnät. Fyra konsulter på Theta har lagt tillsammans drygt 20 timmar på att räkna fram en verklig slutkostnad för projektet. Den totala kostnaden beräknas tll ca 18,6 miljarder SEK med en inberäknad riskkalkyl på 10%, indexregelerad till 2020 års prisindex.

Man understryker att det här inte rör sig om positiva grundantaganden om kostnader, för att undvika glädjekalkyler. Några grundförutsättningar för analysen:


Kostnaderna är baserade på jämförelser med verkliga genomförda projekt, genom egen erfarenhet av tunnelbyggande och kontakt med professionella brobyggare.

Produktionskostnader är delvis beroende av konjunkturläget, där priset för upphandlade entreprenörer varierar med den allmänna ekonomiska aktiviteten i samhället.

I uppskattningen av byggkostnader ingår inte driftskostnader, lokaliseringsutredningar och kostnader för markupplåtelse.

Kostnader för anslutning till T-bana, estetiska tillägg som belysning och eventuell flytt av befintliga ledningsdragningar ingår inte heller i kalkylen.


Skattning av kostnader har gjorts genom jämförelse av storlek på osäkerheter, exempelvis tre alternativ (goda förutsättningar – normal kostnad – tillkommande fördyrande problem).


Byggandet av hela broförslaget beräknas ta åtta år att genomföra. Kostnadsspannet mellan bro och tunnel kan variera mellan knappt 2 och upp till 5 miljarder. Generellt visar analysen på en lägre eller likvärdig kostnad som att dra en tunnel i detta läge. Tunnlar under mark har erfarenhetsmässigt en högre risk och större osäkerhet om kostnader, jämfört med en bro – där färre osäkra faktorer påverkar kostnaden.


Att bygga tunnlar i sprickor djupt ner i vattnet innebär såväl stora ekonomiska risker som kostsamma tidsmässiga avvikelser vilket Österbron slipper! Trafikverkets bergtunnel måste därför ha en rejäl omväg för att komma ner till det djupet för att lutningen inte ska bli allt för belastande för lastbilarna. 

Denna 2 kilometer långa extra tunnelsträcka kostar onödigt mycket pengar och är dessutom inte anpassningsbar för spårbunden kollektivtrafik och än mindre för cykeltrafik!



Hur stor är samhällsnyttan med bron och vad får man för pengarna?


Man slipper långväga transporter av bergmassa. Bergmassan kan efter sanering på plats användas till att bygga upp kajer och brofundament med. Bra ur ett miljöperspektiv.

En stor skillnad för trafikanter på den östra delen av länet blir att Österbrons anslutningstunnel läggs längre österut, i höjd med Nacka Forum, där det nya Centrala Nacka ska byggas. Det gör att tunneln blir kortare, och Nacka- och Värmdöborna eller Tyresöborna, om man bygger en anslutning till Skvaltan, sparar fem kilometers körsträcka, samtidigt som Värmdövägen avlastas från trafik. 

Genom en snabb broförbindelse med kollektiv spårtrafik minskar trycket på den totala spårbundna kollektivtrafiken mellan norr och söder.

Tidsvinsten för resenärer mellan östra och norra delen av länet bidrar till samhällsnyttan, och en förbindelse i form av en bro gagnar många fler än bara bilister och godstransporter, inte minst den växande trafiken med elcyklar.

Kollektivtrafiksatsningen via bron, som vårt förslag har, öppnar upp för flera olika lösningar av spårbunden trafik. Bland lösningarna finns en öppning för en kollektiv ringled med antingen Tvärbanan eller Saltsjöbanan. Anknytningen kan då ske via Spårväg city eller Värtabanan.

Stockholm och dess invånare får en ny vacker stadsikon, turistattraktion och utflyktsmål. Nya hamnplatser tillskapas för både reguljära som privata sjötransporter. En förbindelse som inbjuder till nya sport- och idrottsevenemang, samt en showcase för nya tekniska brokonstruktionslösningar genom sin unika dubbeldäckade utformning.


Inför valet 2022 hoppas man att frågan om Östlig förbindelse hamnar högt på den politiska dagordningen. Vi vill att broförslaget utvärderas på samma grunder som bergtunnelförslaget, så att politiker i regionen och de berörda kommunerna får bästa möjliga underlag när de ska ta ställning.





All information om Österbrons budgetkalkyl finns på Österbrons hemsida och högerspalten "Österbrons budgetkalkyl



Oscar Freyre

2021-03-01







onsdag 30 december 2020

Adjö skitår och Gott nytt Vaccinets år!

 Adjö skitåret 2020

och

Gott nytt Vaccinets år 2021

Bilden tagen vid "Gläntan" eller "Västbergaskogen" vid Telefonplan, alltså väldigt nära de planerade Tellus towers-tornen skulle stå!


Att det varit ett skitår känner väl, vid det här laget, alla svenskar till då pandemin krossat allas drömmar och förväntningar under årets gång!

Men 2020 går även in som ett riktigt skitår för alla de bostadslösa i Stockholms län. Det är inte bara pandemins fel utan även politikers och myndigheternas avsaknad av empati och förståelse för ungdomarnas problem att kunna ta sig in på stadens bostadsmarknad! 

Istället för att överraska våra ungdomar med en nyhet som gick åt det positiva hållet i detta virusinfekterade och totalt asociala år lystrade politikerna till antiurbana tjänstemän på stadsbyggnadskontoret. De 1200 bostäderna i Tellus towers-projektet gick om intet och istället fick de unga bostadssökande veta att myndigheterna vill se större lägenheter som kan säljas till barnfamiljer och äldre par med utflugna barn!

Återigen gick riksintressen och kulturmiljön före åtgärder att minska bostadskön. Ska verkligen välbärgade tjänstemän med tak över huvudet, har utflugna och väletablerade avkommor sedan länge bestämma takten och målen för bostadsbyggandet? Är det inte kontraproduktivt att ha narcissistiska personer på viktiga offentliga poster vars syfte är att främja tillväxt och utveckling? 

Jag hoppas att 2021 blir ett annorlunda år, en vändpunkt gällande sättet att tänka förnuftigt och övergripande för hela samhället i stort. Om inte så hoppas jag att ett vaccin görs för att även bota egoismens virus och gör dessa naiva personer i denna riskgrupp friska! 

Gott Nytt Vaccinets år 2021!


Oscar Freyre

2020-12-30 

 

onsdag 4 november 2020

Nya Gasklockan

 Nya Gasklockan

mitt förslag till markanvisningstävlingen i 

Norra Djurgårdsstaden

Under tidig höst 2020 inbjöd Stockholms stad till ny markanvisningstävling för platsen som i folkmun kallas för Gasklockan (Gasklockorna) i Norra Djurgårdsstaden. Den tidigare innehavaren av markanvisningen Oscar Properties betalade inte för marken i tid och därmed avbröt staden samarbetet med byggaktören. Jag skickade in mitt förslag något för sent men SBK tyckte att den ändå hade ett intressant koncept. Jag är därmed inte främmande för att inleda samarbete med vinnande byggaktör om detta förslag kan vara av intresse! I december får vi reda vilka/ vem som vunnit tävlingen.


 Jag kallar mitt förslag för Nya Gasklockan trots att det omfattar båda tilltänkta byggnaderna Gasklocka 3 och 4. 

Gasklocka 4 (den rivna gasklockan)

Mitt förslag är ett 34 våningar högt bostadshus med restaurang och skybar högst upp. Den runda byggnaden associerar till den gamla plåtbyggnaden som stod på platsen tidigare. Byggnaden har 300 bostäder, tvåor och fyror, och har plats över för gemensamma verksamhetslokaler samt butikverksamhet i gatuplanet. Den har 3 ingångar in till bostadsdelen plus 3 ingångar till lokalerna.

Totalhöjd upp till spirans flygvarningsljus är 120 m (140 m.ö.h)

Höjd till högsta bostadsvåningens tak är 97 m.

Restaurang och skybar med 3 utsiktsterrasser. Nedan: skiss för våningsplanen:



1: Hisschakt för 5 hissar. 2: Foajé. 3: Korridor med ljusinsläpp för fönstren till bostäderna.

Bostäderna: 4, 6, 7, 8, 9 och 12: tvåor med del av balkong. Nr 6 har även tillgång till två fönster mot korridoren. 5, 10 och 11: är fyror med tillgång till inglasade balkongterrasser.



Bild: Skelettet, Kulturverksamheter

Gasklocka 3 (skelettet)

Två cirkelformade huskroppar (halvor) med gångstråk och glastak samt en ”passage” i två våningar. 11 våningar med lokaler för kulturell verksamhet såsom exempelvis konstateljeér, replokaler för teater- och musikverksamhet, filmstudios samt modetillverkningsateljéer.



De båda husen delar på gemensam gård, uteplats med grill, utegym och cykel-förvaring samt laddstation för el-cyklar. Garage med ingång från Gasverksvägen under berget. Gasklocka 3 kan bli ett nytt spännande landmärke för staden. Genom sin spetsiga utformning och om kvällarna upplysta yttre kommer den märkas mycket väl under den mörka delen av året.

Platsen ligger väldigt strategiskt till, väl synlig från håll och är därför lämpad för en lite högre byggnad än rådande detaljplan föreslår, d.v.s 120 m istället för 

90 m.




Foto: Stockholms stad


Oscar Properties förslag var en läcker cirkelformad höghus men var endast ett bostadshus från topp till tå. Den saknade publika rum och därför, i mitt tycke, en ganska tråkig byggnad för resten av stockholmarna. Med mitt förslag hoppas jag att byggnaderna kan tillföra folket utsiktsmöjligheter samt en plats för konstnärlig och kulturell innovation som tyvärr är en bristvara i dagens nybyggnation!


Oscar Freyre

2020-11-04





tisdag 27 oktober 2020

En titt i Hagastaden och NKS

 En titt på Hagastaden

och i NKS


Den nya stadsdelen Hagastaden har nått halvvägs i sin utveckling. Den påbörjades 2014 och sägs ska stå färdigt till 2025. Eftersom det är höstlov tog jag med min son Leo på en vandring längs Norra stationsgatan och kikade in i nya Karolinska sjukhusets entréplan samt utsikten från 11;te våningen.


Stockholms högsta hus Innovationen 125 m till höger med sin något kortare tvilling Helix 105 m (tror dock den är högre) välkomnar trafikanterna norrifrån in till stenstaden. Det här är definitivt det häftigaste som hänt staden sedan Globen!






Entréfoajén till NKS



En modell av Hagastaden fanns längs bak i entréplanet






Utsikt från 11;e våningen





En ny idrottshall bland annat




En bonusbild: i Stockholmsrummet finns några skärmar för att kunna navigera sig fram på stadens kommande byggprojekt. Här såg jag denna 3D-bild på Playce i Kista där antagande antas nu kvartal 4 2020!


Oscar Freyre

2020-10-27

torsdag 8 oktober 2020

Separatutställning "Staden"

 Min kommande separatutställning

"Staden"

Ett arbete där jag knyter ihop båda mina stora intressen i ett!


Jag ställer ut mina akrylmålningar med anknytning och fokus till staden, stadsmiljöer och stadskartor plus lite annat.


Galleri HG Österlånggatan 29 Gamla stan

Vernissage fredag 16 oktober 14 - 20

Öppet lördag och söndag 12 - 18

"The stairway to heaven"


Det kommer finnas munskydd för den som önskar


Hjärtligt Välkomna!


fredag 25 september 2020

Riksintressen och kulturvärden viktigare än att korta ned bostadskön

 När riksintressen och kulturvärden blev viktigare än att korta ned bostadskön

Tellus towers. Bild: Wingårdhs arkitekter och SSM


Torsdagen den 24 september tog den 13 år långa och ytterst sorgliga historien om de två tornen i Telefonplan slut. I ett helt hundliv höll det lilla byggbolaget SSM ut den segdragna byråkratiska processen bara för att få ett nej av myndigheterna som bestämmer Stockholms stadsutveckling. Därmed försvann också 1200 små och perfekt anpassade bostäder åt ungdomar som ville in i det svindyra bostadsmarknaden!


Demokratin går ut på att rösta på de politiker och partier man anser har de bästa lösningarna för ens tillvaro men man röstar inte på de tjänstemän som sitter med verktygen för hur dessa lösningar skall skötas. Hade man kunnat rösta på dessa hade hundratusentals röster från bostadssökanden landat hos tjänstemän som sitter med dessa verktyg i tron att de skulle lösa deras problem. Men nej, tjänstemännen hos exempelvis Stadsbyggnadskontoret eller Länsstyrelsen tycker det är viktigare för samhället att värna om riksintressen och kulturvärden än att ens försöka lösa bostadsbristen. Vad bryr sig folk, som har sitt på det torra sedan decennier, om ungdomars behov?

För hur ska man tolka detta: ”tornen får en alltför negativ konsekvens för kulturmiljön och stadens siluett samt för den närmaste omgivningen i form av vind och mikroklimat”? Det är så flummigt och verklighetsfrånvarande att man tror tjänstemännen rökt på riktigt ordentligt? Det är så vita heterosexuella makthavare i övre medelålder uttrycker sig när janten i sig visar sitt egocentriska ”överjaget”!


Stadsbyggnadskontorets förslag om Telefonplan gick ut på att man inte får bygga skyskrapor någonstans i Stockholm högre än 30 våningar och då ska dessa innehålla större lägenheter.

Som om detta inte redan görs? Var byggs det unika små compact livings nånstans? Det är även viktigt att komma ihåg att detta uttalanden kom bara två dagar efter att Swedavia uppgav att Bromma flygplats inte var lönsam längre och borde läggas ned. Flygplatsen var nämligen det tidigare hindret för de två tornens existens! ”Vad ska vi hitta på nu?” tänkte tjänstemännen då de såg att ett beslut i nämnden var förestående.

Har vi en alltför stark tilltro till myndigheterna?


Under Stadsbyggnadsnämndens beslutsmöte röstade C för ett fortsatt projekt av Tellus towers med följande anförande: ”På en liten yta skulle Stockholm få ett stort tillskott av lägenheter, arbetsplatser och service. Partiet känner även stor oro att skrotandet av tornen blir ett avskräckande och prejudicerande exempel för aktörer som vill bygga riktigt höga och innovativa fastigheter i Stockholm.” Partiet är därmed väl medvetna att en dylikt exploateringsgrad utan höjd skulle bara göra anspråk på park- och grönområden för att få plats. De oroas också att riksintressen omöjliggör bostadsplanen om 140 000 bostäder som staden satt som mål till år 2030. Det här är bara ett tydligt exempel på hur våra politiker sitter i klistret på oflexibla regelverk. Trots vallöften om att förkorta de svindyra planprocessen händer det ingenting då myndigheternas maktutövning sitter orubbat säkert bakom ogenomträngliga och antiurbana lagstiftningar! Som sagt, vad bryr sig folk som har sitt på det torra med jobb, Volvo och vovve, om stadens utveckling?


Kvar av denna sorgliga utveckling är tiotusentals ungdomar som får kämpa vidare med att hitta dyra andrahandskontrakt eller övervärderade små ettor i storstadens ytterkanter. Det fanns en liten chans för 1200 av de att äntligen få bostad centralt beläget men den togs ifrån de av de som redan har. Om detta inte är åldersdiskriminering, så vad är det då?



Oscar Freyre

2020-09-25



fredag 14 augusti 2020

Förslag till nya Södertäljevägen

 Mitt förslag till den nya

Södertäljevägen

Bild 1: Min modell sett rakt uppifrån.

Imorgon 14 aug är det sista dagen att lämna in synpunkter om Södertäljevägen till Stockholms stad. Det har jag gjort och även skickat med dessa volymstudiebilder som jag gjort i Sketchup. 

Södertäljevägens ombyggnation är en av stadens absolut viktigaste projekt. Motorleden är en avskyvärd barriär i ett centralt läge och bromsar upp stadsutvecklingen till en av stadens betydelsefullaste område; Liljeholmen, porten till de sydvästra förorterna. Stockholms stad har äntligen insett detta och har därför upplåtit sin sajt att hantera synpunkter från allmänheten om hur området kring vägen ska se ut.

Det finns mycket att önska men här är några av mina förslag till en förbättring av stadsutvecklingen för hela den södra stadsregionen:


Bild 2

Jag är inte för en överdäckning av leden. Vägen ligger redan högt så snarare att man sänker den så att den kan ha enkla planlösningar med de gator som förbinder östra med västra Liljeholmen. Så, för det första; gör om motorleden till stadsgata. Bygg en allé liksom Strandvägen med breda trottoarer och cykelbanor längs med hela dess längd. Hög exploatering med utbud av varierad handel och tillgång till shopping och kulturell verksamhet. Blanda bostäder med service och arbetsplatser.


Bild 3


Bild 4


Bygg ut kajerna vid både södra som norra sidan. Detta för att närma de två stadsdelarna till varandra rent fysiskt och för att man eventuellt skulle kunna bygga en ny Liljeholmsbron som har samma lösning på klaffunktion som nya Hisingsbron i Göteborg. Den nya bron behöver därmed inte vara så hög och gör överfarten till en mindre besvärlig promenad även för våra äldre.

Eftersom området kommer hysa flera höga byggnader vore det lämpligt med ett torn vid vägens mest strategiska läge, nämligen i höjd med Liljeholmsgallerian. På min skiss så sticker Södra tornet 139 meter upp från gatuplan och är formad som en Flatiron building.

Allén kan ha en stor rondell vid den plats där Hägerstensvägen tar sin början. Rondellen blir väl synlig från håll och därför bör den bestyckas med exempelvis en fontän! 


Bild 5


Att ta tillvara denna ypperliga chans att ändra på alldeles för försiktiga planer till något större och mer långsiktiga har alltid varit mitt motto. Jag hoppas därför att mina bilder kan inspirera stadsplanerarna och politikerna för detta projekt och därför är ni välkomna att höra av er så berättar jag mer! 

Nedan är den karta som staden lagt ut för det aktuella området. Jag har förhållit mig till detta men jag vet samtidigt att Jernhusen har några fingrar med i spelet och antagligen har de andra lösningar på Södertäljevägen, vad vet jag. Ni är också välkomna att höra av er!


  


Oscar Freyre

2020-08-14


Södertäljevägen

Omgjord version:

av

Mikael Grahn & Oscar Freyre

Ändringar: Tvärbanans spår (ljusblått) däckas över och går sin nuvarande dragning fram till Liljeholmens station. Kajerna utökas och en ny lyftbro anläggs för att hålla sänkningen av Södertäljevägen till gångvänlig nivå. Rondellen vid Hägerstensvägens och Södertäljevägens delning blir ny strategisk centra och kan få ny t-baneuppgång för den nya linjen mellan Fridhemsplan-Älvsjö. Rödmarkerade byggnader anger viktiga strategiska platser och exploateringen bör därför vara mycket hög med upp till 40 våningar höga landmärken!

Text skickad till Stockholms stad i tidig dialogsamråd:


Mikael Grahn & Oscar Freyre

2020-08-15







 

all Posts Plugin for WordPress, Blogger...