Promenad längs
med Liljeholmsbron
Liljeholmskajen idag med Brohuset halvvägs färdigställd längst bort!
En artikel om vikten att utnyttja sjönära stadslandskap mer publikt!
Idag gick jag och en god vän en skön vinterpromenad längs med Liljeholmskajen, Liljeholmsbron och området precis väster om bron.
Är det nånstans stadens siluett har förändrats mest så är det just här!
I väntan på att få reda mer om Marieviks sju nya bostadstorn tog jag en bild på det 80-tals kontorshuset vid kajhörnan som är tänkt att rivas för att ge plats åt ett 38 våningar högt bostadshus. Hela detta projekt, som drivs av JM, har överklagats av länsstyrelsen för att det bland annat "skulle skugga de badande vid Tantobadet". Ett yttrande som visar på totalt likgiltighet om Stockholms stora bostadsbrist! Men det som jag reagerade starkast på var att området direkt väster om bron är ett centralt väldigt frånvarande plats med parkeringsytor, järnvägsspår och ödsliga öppna stadslandskap där endast joggare vågar sig visa under dagens ljusa timmar!
Kontorshöghuset vid kajhörnan. Tegelbruk och metall är sällan vackert ihop!
Området vetter mot Knivsöder och ligger vackert, strategiskt och direkt vattennära till. Ändå är denna bortglömda plats en vit skamfläck vid gränslandet mellan närförort och innerstan och borde alltså vara väldigt urbant attraktivt rent socialt och ekonomiskt sett! Det finns en vacker tegelhus från 1900-talets början som fungerade som stationshus en gång i tiden men som nu hyser det ett mindre företag som har hand om gastuber. Jag och min vän fantiserade om hur detta hus skulle kunna fungera mer publikt exempelvis som en saluhall? Det är som gjord för det! Låt oss leka med den tanken och ställa oss frågan: hur skulle en saluhall påverka detta områdes karaktär? Skulle det liva upp platsen? Alla gånger tyckte vi och såg framför oss hela kajplatsen fylld av härliga restauranger med uteserveringar och scener för diverse livemusik!
Eller kommer även detta att sluta som med klocktornet i Hagastan?
Nu vet vi ju att det är Jernhusen som äger marken och de har stora planer på en omdaning av området. Kan vi hoppas på att de kan ta till vara på dessa gamla vackra hus, som med en ansiktslyft och omvandling till publikt ändamål få liva upp omgivningen, och ha med de i de nya planerna för stadsdelen? Kanske flytta den närmare vattnet?
Kolla in denna bild på området från deras sajt:
Ja, lite suddigt är bilden tyvärr men samtidigt mycket intressant! Förutom gångbron och de läckra höghusen, ser ni något mer uppseendeväckande? Vid kajen ser det ut som att man lämnat plats för "nöjesliv" och det är ju himla roligt men tegelhuset är borta!
Om vi går tillbaka till Marievik kan vi se på bilderna arkitektfirman SeArch i samarbete med JM framtagit att där har man anpassat det sjönära stadslandskapet till att gälla endast de lyckliga som kommer flytta in i dessa hus! Inget fel på hushöjden eller höjdvariationerna, det är ju ett väldigt attraktivt läge, men man har glömt gaturummet helt!
Instanser som Skönhetsrådet och länsstyrelsen har stirrat sig blinda i huskropparnas höjd och förfasats av deras framtida påverkan av "stadsrummet" men totalt ignorerat det som folk bryr sig mest om: gatulivet.
Bild: SeArch
Om "expertinstanserna" istället fokuserar på det folk gärna eftersträvar istället för att visa upp naiva jantefasoner skulle vi ha en bättre förståelse för stadsutvecklingen och polariseringen mellan förändringsrädda individer och radikala attityder. Stockholm har mycket vatten, försök att utnyttja det så att det gagnar ALLA!
Flygbild: JM
Oscar Freyre
2017-01-26
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar