Är en levande stad förbehållet innerstan?
Varför görs inte gator i förorten om till gågator?
Swedenborgsgatan sommaren 2016. Bild: Stockholms stad
När staden vill profilera sig som en folklig aktör i stadsutvecklingen glömmer de alltid bort förorterna. De anser att gågator endast passar innerstadens stenstad och förorternas låg exploaterade centrums kommer aldrig upp i ett bärande underlag för dylika satsningar. Och detta fortgår år efter år utan att de ens reflekterar på varför det är så!
Genom att planera för gågator i förorterna, oavsett kapacitet, kan man driva fram processer som utvecklar fram publikt underlag för gågator. Om man förtätar förorternas centrala stadsdelar med riktiga stadskvarter, bygger bort stora trafikleder och de jättelika parkeringsplatser på gatuplan som upptar attraktiv mark och förser det med urbana gångvänliga stråk, såsom det finns i innerstaden, så kan även förorterna få ta del av stadens vackra slogans om "En levande Stockholm"!
Staden tycker att det räcker med att ytterstadens torg görs om till "sommartorg". Ja, men torg är ju redan tänkt att vara en publik plats och därför är tänket totalt tandlöst!
Ur Stockholms stads sajt om Levande Stockholm
Inte mycket görs för att tänket med en levande Stockholm skall gälla alla stockholmare, såvida man inte är en privilegierad innerstadsbo och kanske jobbar för Stockholms stad?
Stadsstrukturen med slutna och korta kvarter, gärna med varierande design och höjd på husen och smala gångvänliga gator är just vad folk som vill bo i en stad vill ha, varför är det så svårt att begripa det?
Eller vad tycker ni att dessa två bilder här nedan säger?
Österlånggatan Gamla stan
Rosengård Malmö
Eller hur var tanken bakom detta en gång i tiden?
Måste det här fortgå?
2017-06-16
Oscar Freyre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar