Stadsutvecklingen: Om märkesbyggnader i Stockholm

Debatt om märkesbyggnader i Stockholm

Debattpanelen, från v till h, bestod av Henrik Nerlund (Skönhetsrådet), Katarina Wåhlin Alm (NCC), Anders Nissen (Pandox-Hoteller), Robert Smith (White Arkitekter) och konferencier Per Ankersjö från Stadspodden.

Stadspodden bjöd in mig till en debatt om "Varför byggs det inte märkesbyggnader i Stockholm?" hos Stockholms Handelskammare idag.

Per Ankersjö presenterade panelen och började med att påminna om att Globen fyller 30 år i år! Har det byggts någon mer märkesbyggnad sedan den uppfördes? Vad betyder märkesbyggnader för Stockholm?

Henrik Nerlund tyckte, inte helt oväntat, att vi ska ta tillvara på det som staden har att erbjuda idag och inte göra som Bilbao samt att Hagastaden blir för trångt för barnen???

Katarinas favoritbyggnad är Stadsbiblioteket och att nya märkesbyggnad gör sig bra mellan inner- och ytterstaden.

Anders tyckte att vi ska ta efter Amsterdam och hans favorit-märkesbyggnad är Kungsträdgården och han ville absolut inte ha en Apple Store där, det kunde vara.... ja någon annanstans!

Robert Smiths märkesbyggnad är Norra tornen men att staden inte bör förändras utan förstärkas?

Kanske inte de mest relevanta och konstruktiva svaren på en sådan viktig fråga. Ingen nämnde hur starkt motståndet är till märkesbyggnader i denna stad. Här kallas märkesbyggnader för skrytbyggen av den starka jantefalangen som dominerar stadsutvecklingsdebatten. De som tycker att Stockholm har tillräckligt med världsberömda byggnader eller att staden redan är färdigbyggt.

Vad betyder märkesbyggnader för en stad då? Enligt mig är sådana byggnader av avgörande betydelse för en stad helt enkelt för att de symboliserar eller kortfattat representerar stadens unika karaktär, historia eller befolkning! Varje stolt stad kan inte leva på gamla meriter hur länge som helst. Staden är också i ständig förändring och man ska därför ge plats åt nya infall efter den utveckling som skett vartefter tidens tand. Att sitta och prata luft om andra städers befolkningskaraktär, såsom i Amsterdam, ger inte mycket dynamik i denna debatt. Det är visserligen folket och folklivet som ger stadens dess trivsamma prägel men för att andra ska ta del av det måste det ske genom unik arkitektur eller en historisk plats som har betytt något för civilisationshistoriken. En sådan plats gör staden intressant och intresset sprider sig globalt och lockar därmed till sig att allt fler vill besöka platsen. Jantefalangen har precis krossat en sådan möjlighet till plats Stockholm hade på gång; Nobel Centret. På grund av svaga politiker eller sådana som vänder kappan efter vinden i tron att få fler röster gick staden tyvärr miste om ett unikum. Är det något Stockholm är känt för globalt sett så är det ju för Nobelpriset.

Nerlund nämnde Bilbao som en dålig inspirationskälla till märkesbyggnad. Jag skulle vilja vända det så här istället; hur många kände till staden innan Guggenheimmuseet öppnade sina portar för allmänheten där? Vad har detta museum gett staden i rena intäkter och status tror ni? Jo, denna märkesbyggnad har förändrat stadens tillvaro från medioker industristad med hög arbetslöshet och kriminalitet till världsberömd kulturmetropol. En bra och välplacerad märkesbyggnad bildar sedan en näringskedjereaktion av inkomstbringande mått och placerar även staden högre upp i besökstopplistan. För mig är det en gåta att höra från en person, som äger hotellfastigheter i Stockholm, inte vilja ha fler besökare till staden? Är man så nöjd med livet?
Om herr Nerlund tycker att det finns tillräckligt med märkesbyggnader här i Stockholm har han inga som helst tankar om våra kommande generationer någonsin kommer känna sig stolta över gammal skåpmat?

Kort sagt; det saknades visioner, konstruktivitet och framtidsanda i denna debatt och jag hoppas att det blir fler debatter om detta viktiga ämne i framtiden men gärna med andra i panelen!