onsdag 23 september 2015

Experiment Stockholm

Experiment Stockholm
Färgfabriken
(Lövholmen)
Fabriksbyggnaden från 1889, Palmcrantzka huset, har bland annat tjänat åt Wilhelm Beckers färgproduktion ända fram till 1970-talet. Sedan 1995 har lokalerna använts som plattform för samtida kulturella uttryck.

"Experiment Stockholm är en utställning som för en diskussion om ett mer spännande och bättre utformat Stockholm. Ett Stockholm som integrerar och inte segregerar; ett Stockholm som är större än innerstaden!" 
Framtidsvisioner om ett klimatsmart Stockholm helt enkelt!
Jag var på vernissagen idag och tyckte ändå att det mest intressanta var huset som var självförsörjande. Ett framtidsscenario som kan bli aktuellt när maten inte räcker till för alla människor på Jorden!

Utställningen håller på från 23/9 - 29/11 2015
Mer info finns här: Experiment Stockholm
Tre bilder från vernissagen idag:

Tankeväckande!

Min son poserar vid installationen

Jag står mitt i vimlet utanför utställningslokalen

Oscar Freyre
2015-09-23



tisdag 22 september 2015

NCC omorganiserar

NCC omorganiserar 
för 250 miljoner kronor!

Dome of Visions i KTH byggt av NCC
Invigdes 15 september i år. En arena för debatt och inspiration för ett hållbart samhälle
Kommer att vara öppet från september 2015 till september 2016

Byggbolaget NCC ska genomföra en ordentlig omorganisation gällande bolagets marknadsstrategi. Det ska fokuseras mer på lönsam tillväxt i Norden inom bygg och anläggning, såsom infrastruktur och renovering. 
Alltså ska de öka konkurrensen gentemot Skanska som är ledande inom infrastruktur men strategin riktar sig också mot den ökande konkurrensen från utländska bolag, vilket i sig är en väldigt intressant utveckling! 

Kan detta vara en vändpunkt för den svenska byggsektorn?

Oscar Freyre
2015-09-22

måndag 21 september 2015

Hotell Hagaplan

Elite Hotels
"Hotel Hagaplan"
till Hagastaden
Hotell Hagaplan. Bild: Skanska

En av Sveriges mest expansiva hotellkedja Elite Hotels of Sweden (Sveriges tredje största hotellkedja) storsatsar i Hagastaden. Ett 20-årigt hyreskontrakt har kontrakterats med Skanska som äger stora delar av marken i den nya stadsdelen och bara byggordern är värd sina 440 miljoner kronor. 
Hotellet kommer att få 222 rum och bli 16 våningar högt. 
Hotellet kommer att stå färdigt år 2017.




Här nedan en lista över Sveriges största hotellkedjor:

Oscar Freyre
2015-09-20







söndag 20 september 2015

Älvsjöbågen

Älvsjöbågen
Öppet hus för första och sista gången idag!
Septembersolen värmde och fick mycket folk att gå på en skön bropromenad idag!

Älvsjöbågen är den nya järnvägsbron som går 17 meter över markplanet och sträcker sig mellan Älvsjö, genom Västberga industriområde och fram till Årstaberg som snart skall spårbeläggas. Bron är 1,4 kilometer lång och är Sveriges åttonde längsta bro! Bron är en del av Citybanans projekt som i sin helhet beräknas vara klar och tas i bruk under 2017. Det blir norrgående regional-, fjärr- och godståg som kommer att använda sig av Älvsjöbågen. Här kommer det fler bilder från bropromenaden:


Passerade pendeltågsstationen Årstaberg och såg trafikstockningarna på Södra länken!

Oj, här tog promenaden slut vid Årstaberg, det var bara att vända tillbaka!



Bild: Trafikverket

Oscar Freyre
2015-09-20




onsdag 16 september 2015

Boendeformer

Boendeformer
Utsikt från Kista torns takterrass. Slutsålt! Bild: JM

Vad är skillnaden mellan äganderätter och bostadsrätter? Hur bor de flesta svenskarna egentligen?

Äganderätter

I Sverige är det inte så vanligt med äganderätter i form av lägenheter, däremot är det det vanligaste boendeformen i landet i form av villa och radhus. Av familjer med barn i skolåldern är det hela 70% som bor i villa! Äganderättsformen i lägenhet är oftast dyrare än i bostadsrättslägenheter och du ansvarar själv för lagfarten, liksom för villor. Å andra sidan har du ingen avgift att betala om man inte är medlem i en samfällighet. Som äganderättsinnehavare kan du hyra ut hela eller delar av din bostad hur mycket du vill! Sophantering, plogning och andra faciliteter bekostas också av äganderättsinnehavaren. 
Många radhus är också äganderätter och där förekommer det nästan alltid att man bildar en samfällighet eller en förening som är med och delar på kostnaderna. Mig veterligen är det bara Tellus tower i Telefonplan som planerar äganderätter som en del av sina kommande 700 lägenheter.

Radhuslängor är oftast äganderätter som leds av en samfällighet


Bostadsrätter

En bostadsrätt innebär att du köper en andel i en förening som äger en fastighet och du måste ha kontantinsatsen klar vid kontraktpåskrivningen. Föreningens medlemmar delar på fastighetens kostnader och du måste betala en avgift varje månad till föreningen. En del föreningar tillhör en stor organisation som exempelvis; Riksbyggen och HSB. 

Hyresrätter

Om du bor i hyresrätt lånar du lägenheten av hyresvärden mot betalning. Hyresvärden ser till att reparera det som går sönder i lägenheten. Om du har förstahandskontrakt på hyreslägenheten får du bo där så länge du vill bara du sköter hyresbetalningarna. Man får byta lägenhet med någon annans om hyresvärden går med på det och värden bestämmer också om lägenheten måste renoveras eller inte. Som juridisk hjälp kan man vända sig till Hyresnämnden. 


Plusboende
Sen finns det faktiskt ytterligare en boendeform till! Det är ganska nytt i Sverige men inte så ovanligt i Tyskland, England och USA. Det heter Plusboende här och innebär att bostadsrätternas fastighet redan från början byggs till med extra lokaler eller swimmingpool. De extra lokalerna kan vara bemannade receptioner där man kan beställa kemtvätt eller städhjälp, större matsalar för fester eller grannträff, bibliotek eller spa! Veidekke, Oscar Properties och SSM är två byggbolag som ligger i framkanten med denna boendeform i Sverige och, tja, säga vad man vill om detta men det leder onekligen inte till mindre gentrifiering!

Kv Rosteriet i Liljeholmen är ett typexempel på den nya boendeformen Plusboende!


Här är några grafer med fakta på hur de olika boendeformerna representeras av folket:


Oscar Freyre
2015-09-16









torsdag 10 september 2015

Street life

Street life
eller sovstad?

Vad är signifikativt för en livfull gata? Jo, butiker och publika lokaler i gatunivån där människor får en naturlig mötesplats och kan umgås! Den intima kontakten mellan de boende, lokalföreträdarna och besökarna utgör själva grunden för en livfull gata.  

En förort, oavsett om den ligger nära eller långt från stadskärnan, behöver inte bara vara en plats att sova på. Behovet av naturliga mötesplatser är en av grundstenarna i en trivsam stadsutveckling men här har denna privilegium stannat i innerstan och lämnat djupa spår i miljonprogrammets sovstäder. Trots löften om "promenadstaden" och förtätning av närförorterna finns det ingen som helst kontroll eller granskning av hur byggherrarna bygger förorternas bostadsprojekt. Som i gamla spår fortsätter man att bygga sovstäder med totalt avsaknad av publika rum och mötesplatser. Vad har man Skönhetsrådet till för egentligen? 
Ett ypperligt exempel på hur grundidéerna förändrats ju närmare byggstart man kommit är Alliansens utlovade promenadstråk Årstastråket, som var tänkt att länka samman östra och västra Årsta. När det nu tagits de första spadtagen där skall en hel kvarterslänga om en 200 meter lång gatufasad stoltsera utan en enda lokal eller ens portal! Familjebostäders kvarter Rösträknaren kommer därför att bli en lång transportsträcka utan någon som helst kontakt mellan de boende och de förbipasserande. Och detta trots att Tvärbanan har en station snett mitt emot! Sådant byggnation borde inte förekomma i en modern stadsutveckling!


Familjebostäders Kv Rösträknaren i Årstastråket

Skall man införa ett nytt råd som bryr sig om denna fundamentala norm i bra stadsuppbyggnad eftersom Skönhetsrådet totalt ignorerar osexiga förortsprojekteringar?

Ett projekt som fått välförtjänt kritik för sin tråkiga arkitektur är studentbostäderna i Spånga där de boende fått byggherren att förstå att ändra utseende! Prefabricerade fasadslådor med färgglada fönsterinramningar är en trend man fått se för mycket av under de senaste åren.

Sofielundsvägen i Enskede är ett annat exempel på nytt visionslöst förortsbebyggelse. Trots den fina allén har man valt att fasaderna skall sakna all form av publika lokaler!


Dagens arkitekturtrend har gått åt en "färgglad 70-tals inspirerad prefab fasad á la  Flemingsberg" Det har man också sett för mycket av på sistone. Här är det Älvsjö station som mer ser ut som ett akutsjukhus!

Arkitekturen spelar en enorm roll när det gäller bebyggelse i förorter och ett praktfull exempel på hur trenderna gått i en smaklöst sammanhang är Hägerstensvägen. Här kan man följa gatan från Aspuddens tidiga sekelskiftesuppbyggnad till funktionalismens slentrianmässiga och monotona arkitektur i Örnsberg för att avsluta med dagens prefabricerade sovarkitektur vid Axelsberg! Tre olika tidsåldrar, tre olika utseenden, gissa vilken del är populärast?


Två sidor av Hägerstensvägen!

  

Att bygga i klassisk stil är tidlöst vacker arkitektur och det behöver inte vara stadskärnans ensamrättsliga berättigande. Det går alldeles utmärkt att bygga dylika hus till de kommande generationerna utanför innerstadens tullar!

Oscar Freyre
2015-09-10



  

onsdag 2 september 2015

Stockholms hamnar

Om Stockholms hamnar


Stockholms hamnar är idag ett kommunalt bolag som ägs av Stockholms kommun. Bolaget driver hamnarna Värtahamnen, Kapellskär, Nynäshamn och Norvik, Stadsgårdshamnen, Skeppsbron och Frihamnen. År 2009 passerade 9 miljoner ton gods och över 12 miljoner passagerare genom Stockholms hamnar. 
År 2008 undertecknade SH ett avtal med världens största hamnoperatör Hong Kong baserade Hutchison Port Holdings om att bedriva containerverksamheten på Frihamnen. Avtalet inkluderar också driften på den nya godshamnen i Norvik!

Värtahamnen
eller som den kallas på engelska:
The Royal seaport

Värtahamnen anlades 1879 till 1886 och 2016 skall den nya Värtapiren, som är lika stor som resten av Värtahamnen, med sina fem kajplatser stå klart för kryssningsfartygen! Här nedan kan ni se en film från juni 2015 om hur arbetet fortlöper:








Frihamnen
Namnet kom till då staden ville ha en hamn där gods och varor inte behövde förtullas och därför anlades Stockholms frihamn år 1919.
Idag är frihamnsverksamheten nedlagt och hamnen används mestadels som passagerarhamn. 
Nedan: en bild på Frihamnen år 1930




På 50-talet blev Frihamnen Stockholms lagringshamn med stora magasin av kyl-, frys- och spannmålsvaror.

Den vackra Magasin 1 från 50-talets glansdagar



Norvik

Den nya hamnen strax norr om Nynäshamn kommer att omfatta en yta av 600 000 m2 och 7 kajplatser med totalt 1400 kajmeter!  Det planerade containerhamnens kapacitet ska uppgå till 300 000 conteinrar per år, att jämföras med Shanghais 25 miljoner! 
Totalt sett hamnar Stockholms hamnar på en sjätte plats i Sverigelistan när det gäller gods men på första plats när man räknar passagerare!

Lista över Världens 40 största hamnar!
(Uppdelat i gods- och containerkapacitet)
Källa: AAPA World ports ranking 2009

Oscar Freyre
2015-09-02




söndag 30 augusti 2015

Livlöst i Liljeholmskajen

Livlöst i Liljeholmskajen!
Bild: JM

En utemöbel-affär med en knappt synlig försäljningsverksamhet i, en webbyrå och andra tråkiga kontor är det som finns längs med den åtråvärda kajen. Den enda lokal där folk samlas och figurerar i är Svenska kvarterskyrkans! Kyrkan är också mycket omtyckt men det är först när man kommer till torget som restaurangerna poppar upp! Märkligt och mycket spöklikt utveckling tycker många som promenerar längs den populära kajen!
JM får stark kritik av de boende som gärna ser till att det görs fler publika lokaler i fortsättningen. 
"Det räcker inte med en skybar 26 våningar upp, det måste ligga något längs med kajstråket också för att liva upp platsen!"

Fotot taget 25 augusti 2015

Kajen 5 har nått en tredjedel av sin fulla höjd (8 vån) och grundarbeten har påbörjats för Brohuset!


Oscar Freyre
2015-08-30



all Posts Plugin for WordPress, Blogger...