Nytt om biljetthanteringen

Nyheter om det nya bussavtalet och biljetthanteringen på bussarna i innerstaden

Nya bussar och snabbare accessmaskiner är på intåg men

SL´s krångliga biljettsystem består!

Från och med augusti i år kommer det nya avtalet mellan SL och Keolis att förändra somligas resevanor i innerstan ganska drastiskt! Förutom regularitet på samtliga stomlinjer i innerstaden kommer också en hårdare granskning på giltig färdbevis att införas av bussförarna och med en ökad antal kontrollanter i bussarna. De nya access-maskinerna kommer att vara något snabbare vid viseringshanteringen och så småningom skall de nya mindre maskinerna, närmast dörren, kunna visera även sms-biljetter!

Personligen tycker jag att man skulle kunna införa autogirering för reskassan, alltså när giltighetstiden gått ut kan reskassan förnyas/fyllas på automatisk och betalas i efterhand. Detta skulle underlätta för både förare och resenärer då de dagliga missförstånden och tveksamheter skulle kunna undvikas. En registrering hos SL med en förutbestämd summa som kopplas till kontot, precis som med mobilabonnemanget! 

Det ligger förslag på att återinföra enhetstaxa över länet, vilket också skulle underlätta biljetthanteringen och i mitt tycke vara ett mer rättvis system. Oppositionen vill avskaffa zonerna om de vinner valet medan alliansen vill behålla den.

Mer om det nya avtalet kommer att komma ned i brevlådan med posten under sommaren då Keolis måste informera sina kunder om de förändringar som kommer att ske.

Till dess: trevlig resa!

Oscar Freyre 2014-07-02

Slussens pånyttfödelse

Slussens pånyttfödelse

Det är nu till sommaren som det hela börjar!

Efter midsommar kommer allmänheten att börja märka av Slussens ombyggnation på riktigt. Man har redan nu börjat lite grand med grundförstärkningar för själva bygget men nu skall östra pelikanslingan börja plockas isär. Man kan se att Katarinahissens renovering påbörjats....

....och att elledningar dragits fram i stora fyrkantiga rör längs med berget och man har grävt ett djupt hål på trottoaren mitt emot OK-macken där man kan se gatustenarna från 1800-talet.  För trafikanterna märks rejäla köer som börjar redan vid Riddarhustorget och sträcker sig ända fram till Folkkungagatan under eftermiddagsrushen! Nere vid Nackabussterminalen har en del grundarbeten och förstärkningar påbörjats....

Så här såg det ut vid invigningen på 30-talet:

Det har dock under den senaste tiden kommit flera roliga förslag på hur utformningen av Nya Slussen skulle kunna se ut. Som ett ironiskt inslag i den segdragna debatten har några bemödat sig med att skämta om det evighetslånga projektet, här är några av dessa förslag:

Slussen plan C. Coolare än Gröna Lund!

Slussen plan E. Njae...lite för puttig nuttigt kanske?

Slussen plan D. En skateboard-ramp?

Slussen plan P. 

En plan som jag inte sett förut men som är alldeles för orealistiskt i mina ögon! 

Nä, jag håller mig vid plan A, den absolut bästa av alla förslagen och den som kommer att bli av om sisådär sju- åtta år!

Glad Midsommar på er!

Oscar Freyre 2014-06-19

P4-stadsdebatt på Kulturhuset

Radio Sthlm bjöd till

stadsutvecklingsdebatt med politikerna

från Stadshuset

Från vänster: Per Ankersjö C, Ann Margarethe Liv V, Lotta Edholm Fp, Sten Nordin M, Erik Slottner Kd, Daniel Helldén Mp, Maria Östberg Svanelid S.

Debatt om hur Stockholm skall utvecklas och hur man skall lösa bostadsbristen. Särskilt fokus på studentbostäder och ungdomsbostäder som staden lider stor brist av. Inte så mycket nytt kom det fram i övrigt och alla sju var rörande överens om att det behövs byggas mer, men de undvek några viktiga principiella problem som måste lösas för att visionen skall kunna förverkligas. Jag är med i P4´s publiknätverk och bjöds in för att ställa en fråga till samtliga av dessa politiker, vilket löd enligt följande: "Alla känner till den dåliga konkurrensen inom byggsektorn, hur tänker ni förbättra den för att realisera era visioner?" 

Tyvärr kom inte min fråga och deras svar fram på P4´pod men Sammanfattningsvis kan man säga att svaret ligger på riksplan!

Till min besvikelse vill alliansen behålla Bromma flygplats till minst år 2038, då avtalet går ut, trots att detta är den största bromsklossen i regionens stadsutveckling eftersom inflygningsvägarna gör det omöjligt att förtäta och bygga på höjden! Miljöpartiet däremot vill ha bort flygplatsen för att bygga 50 000 bostäder på området och det är ett mer positivt synsätt på utvecklingen även om de vill använda det istället för att rucka på grönområdena. 

Fler sådana öppna debatter på Kulturhuset med Radio Stockholm är att vänta och jag ser fram emot att vara på plats!

Oscar Freyre 2014-06-10 

Bussregularitet

Bussregularitet

på samtliga stomlinjer i stan!

Från och med sommartidtabellen införs regularitet (tidtabellsreglering via trafikledning) på samtliga stomlinjer (1, 2, 3 och 4) i innerstan!

Denna taktik görs för att bussarna inte ska komma två eller tre på en och samma gång och sedan dröjer det länge till nästa!

Detta gäller vardagar mellan kl 7 - 19 och helger mellan 10 - 18

Trafikvärdarna inne i bussarna tas dock bort.

Oscar Freyre 2014-06-01

Lilla Gasklockan

Lilla "mini" Gasklockan

i Hjorthagen

Ett förslag på att bygga om den lilla "mini" gasklockan till ett spektakulärt kontorshus har lagts fram av JR Kvartersfastigheter.

Flera liknande och fantasifulla förslag finns faktiskt för hela Gasverksområdet, bland annat en inhägnad jättestaty, kulturscener, idrottshall och konstgallerier och Spårvägsmuseet på Södermalm kommer snart att flytta in till området. 

Visionen för hela Gasverksområdet är att omvandla en stängd industri till öppen stad! Mer om detta finns bland annat på tidningen "Mitt i Östermalm"

Riktigt roligt med sådana visioner tycker jag. Det är verkligen något av en bristvara bland dagens stadsplanerare. Bilden nedan visar hur mini-gasklockan ser ut idag (även kallad Golfbollen).

Oscar Freyre 2014-05-30

Stockholm år 2020

Stockholm år 2020

Hur kommer Stockholm att se ut om 5 till 6 år? 

Många har nog inte riktigt förstått vilka enorma förändringar vår stad kommer att genomgå under den närmsta framtiden. 

Med hjälp av några arkitektbaserade illustrationer hoppas jag kunna ge er en någorlunda sammanfattning över en Stockholmsvision vid inträdet till 2020-talet!

Många har nog säkert märkt att det byggs på flera ställen runt om i vår stad och att det kanske ser mer omfattande ut nu än på länge. Detta är dock bara början på den stora förvandlingens tidevarv. Stockholm står nämligen inför den största stadsutvecklingen sedan miljonprogrammet!

Nya Slussen, Nya Karolinska sjukhuset med direktanslutning till forskningsinstitutioner inom Life science, Hagastaden med dess överdäckning av Essingeledens norra del, Djurgårdsstaden och omvandlingen av Värtahamnen, Västra Hammarby sjöstad, Liljeholmen Marievik och Gröndal, Årstadal och ny järnvägsbro, Årstafältet, Slakthusområdet, Albano, Kvarnholmen och Finnboda hamn, Norra länkentunneln och Citybanan, Spårväg City mot Ropsten, Förbifarten och Tvärbanans förlängning mot Kista är sådana jättelika projekt som aldrig byggts samtidigt. Lägg därtill nya tunnelbanelinjer och stationer vars sträckningar är visserligen ännu omdebatterade, liksom många av de andra projekten, men mycket nödvändiga! 

Alla dessa påbörjade projekt kommer att stå färdigt etappvis under en period om 3 till 11 år eller mellan år 2017 - 2025. Fram tills dess väntar oss skogar av lyftkranar och ett trafikkaos utan dess like!

I min mening kommer denna tid att för alltid gravera oförglömliga minnen över vår stad i omvandling, från liten storstad till miljonstad. För den som återvänder år 2020, efter en flera års vistelse utomlands, kommer inte att känna igen sin huvudstad!

Här presenterar jag bilderna på vissa av projekten och deras ungefärliga färdigställande:

Nya Slussen, klart tidigast 2021 eller 2022

Hagastaden och Nya Karolinska sjukhuset, färdigt 2017 - 2021

HSB vill också vara med å bygga i Hagastaden, färdigt senast 2021

 Norra Djurgårdsstaden med den nya Gasklockan, färdigt 2019 - 2021

Värtahamnen med nya Värtapiren och kvarteren Valparaiso (se bilden nedan) Klart 2017 - 2021

Ett tidigare byggförslag i Värtahamnen som legat i träda men som dock lever vidare!

Värtahamnen eller Södra Djurgårdsstaden.

Vill ni läsa om tidsplanen gå in på denna pdf-länk:

file:///C:/Users/alexander/Downloads/Tidsplan%20So%CC%88dra%20Va%CC%88rtahamnen%20140331.pdf

Stockholmsfyren (förslag) med omvandlingen av Ropsten, färdigt ca 2019

Stockholm New i västra Hammarby sjöstad, klar 2017

Fredriksdal på västra Hammarby sjöstad, klart 2017

Liljeholmskajen, klart 2020

Årstafältet (oklar färdigställande men en gissning till 2022)

Förbifart Stockholm, klart till 2021 eller 2022

Citybanans centralstationshus (hotell och bostäder), klar 2016/2017

Stockholm Lighthouse på Kvarnholmen (förslag),  klar ca 2019

Vision över Kvarnholmen med den nya bron till Nacka C, klar 2019

Ett av de mer intressanta visionerna är planerna för Slakthusområdet.

Här vill staden bevara slakthus- och charkuterianda genom att fokusera på ett gourmécentrum med saluhall och variationsrik restaurangutbud, inspirerad av Köpenhamns slakthusområde. Det låter mumma i mina öron! 

Oscar Freyre 2014-05-25  

Vad är en Nimby? Del 3

Vad är en Nimby? Del 3 av 3

Fortsättningen på temat om skillnaderna mellan en Nimby och en Yimby

Att förstå helheten

Den utbredda egoismen

Mälarhöjden är en av Stockholms äldsta villaförorter med anor ända från 1600/1700-talet. För hundra år sedan startade spårvägstrafik till området men togs bort efter klagomål från de allt mer bilburna invånarna. Som traditionen bjuder på var också detta område från början en sommarstugeby som sakta men säkert förvandlats till en renodlad villaförort för åretruntboende. Mönstret ser man än idag på många håll. På Värmdö, Ekerö, Huddinge, Haninge, Vallentuna, Upplands väsby, Österråker och många andra ställen en bra bit utanför staden kan man med blotta ögat se tidigare sommarstugor omvandlas till åretruntboende. De nya boenden kräver sedan att ha kommunalt vatten och kollektivtrafik samt alla de andra kommunala service och faciliteter som man tycker sig har rätt till. Efter det tillkommer klagomål på flygplansbuller, motorvägsbuller, industrirök, vilda rovdjur som de gärna vill ha bort. De vill varken ha vindkraftverk eller kärnkraftverk i sina vackra nejder men gärna el!

Det man inte ser eller blundar för är att dessa ”nybyggare” pressar sedan på för att göra sina vägar så bilfria som möjligt för att själva inte störas av trafikbullret. De sätter koner på vägen och skyltar med bilder på barn för att försvåra passagen så mycket som möjligt. Därefter dundrar samma människor förbi på huvudlederna som tar de in mot stadens centrum och då det bildas köer tar de smitvägarna förbi närförorternas bostadskvarter och skolor. Inte sällan ser man dessa köra förbi skolor i allt för höga hastigheter och struntar i genomfartsförbuden och busskörfälten. Samma människor kör sönder vägbommar i ren protest och genom civil olydnad markerar man att deras framfart till sina arbeten är viktigare än allt annat här i världen. Var ligger medmänskligheten här? Är det nybyggarna som ska få leda stadsutvecklingen i vår stad? Jag förstår att det är väldigt lockande med eget hus men man bör

tänka sig för om det verkligen är det ultimata livskvaliteten man är ute efter.

Pendlare från Mälarhöjden är bara ett av hundra exempel på vad ett bilberoende samhälle utvecklar sig till. Problemet är snarare en stadsutvecklingsproblematik som berör många storstäder i världen. Faktum är att vi, som lever och delar på samma stad och ställs dagligen inför denna problematik, kan faktiskt tillsammans lösa det här om man övergripligen förstår helheten i sin egen stads utveckling.

Det allra första och viktigaste man måste lösa är arbetspendlingen!

Bilberoendet och parkeringsnormen

Att bygga ut kollektivtrafiken till de nya perifera utkanterna av staden är kanske inte en omöjlighet, även om det slukar resurser från andra ändamål, men att få en mer rimlig turtäthet är det desto svårare. Det är helt enkelt alltför dyrt för en kommun som satsar stort på utbredd enfamiljsbyggandet jämfört med de skatteintäkter som flerfamiljshus ger. Detta innebär att bilberoendet och arbetspendlingen ökar och det sätter i sin tur press på utbyggnaden av nya motorleder som måste gå genom kommuner som ligger närmare stadskärnan. Hittills har denna utveckling skett med förbundna ögon och de givmilda parkeringsnormerna från 60-talet har uppmuntrat till detta bilberoende som är samhällsekonomiskt förkastligt. Det är först nu som man upptäckt att den höga parkeringsnormen gett alldeles för lite pengar i förhållande till vad flerfamiljshus inbringar i kommunal inkomstskatt. Mark som avsetts för bilparkering ger inte lika mycket avkastning som fullt arbetande stadsmedborgare som utnyttjar samma plätt! Parkeringsnormen leder också till högre byggkostnader då byggherrarna måste bygga lika mycket parkering som boende. Ju fler som bor i ett och samma område är därför mer samhällsekonomiskt effektivt då man för en mindre penning per kapita kan ge större turtäthet, bättre omfördelning av diverse kommunalt service och per automatik korta ner arbetspendlingen. Kommuner som utnyttjar detta föråldrade system kallas för parasitkommuner då dessa inte vill bidra med varken större kollektivresurser eller vara med att finansiera motorlederna vars infrastruktur är just det som tar deras skattebetalare till sina arbeten i stadskärnan. Dessa kommuner, eller stadsdelar för den delen också, är negativt inställda till förtätning och istället uppmuntrar de till villabyggandet i tron att det ska ge tillväxt i den kommunala kassan. De anser att kommunen är färdigbyggt och stöder sig på populistiska tankegångar som går i stil med med att värna om sin natur. Kommuner som Lidingö, Danderyd, Ekerö, Värmdö och stadsdelar som Bromma och Spånga är parasiterande områden som drar fördelar av sin närhet till stadskärnan utan att betala för sig. Mönstret finns tyvärr på de andra större storstadsområdena i Sverige och är en söndrande utopi som efter 60–70 års härskande måste få ett slut för att vi ska få en lönsam och miljövänlig stadsutveckling!

En Söderort och en Norrort

För att vi ska få en mer lönsam och miljövänligare utveckling räcker det inte med att begränsa infrastrukturen för att stoppa utglesningen av staden. I det långa loppet måste en kraftig förtätning inbegripa större arbetsplatser och en mer koncentrerad stadsmiljö utanför den nuvarande stadskärnan. Stockholm har en tydlig barriär i form av en stor sjö och en djup havsvik som delar storstaden i två stora förortsområden vars utglesning går mot en sydlig och en nordlig riktning. De norra delarna har en mer utvecklad infrastruktur och där finns också över 60% av arbetsplatserna totalt sett över hela storstadsområdet. Detta innebär att flera hundratusen arbetare passerar Mälaren och innerstaden då de pendlar till sina arbeten från söder mot norr på morgonen. På eftermiddagen går pendlingen åt andra hållet vilket gör att de kollektiva färdmedlen och motorleder blir snabbt utslitna och efterhand otillräckliga. Det som effektivast löser pendlingsproblematiken är att bygga ut nya stadscentra som avlastar trycket mot den gamla stadskärnan samt skapar förutsättningar för en ny näringslivsstruktur med lokalt förankrade arbetsplatser. Ett centra i söder och ett i norr kommer att minska trafiken över Mälaren och arbetspendlingen förkortas och vi alla sparar in miljarder i tid och pengar. Förutsättningarna för detta är att politikerna drar i direktiven och näringslivet följer efter och att viljan och samspelet smittar av sig till allmänheten. För att göra detta möjligt måste man redan nu lägga grunden för den kollektiva genomfarten på dessa nya stadscentra. En nedläggning av Bromma flygplats eller en flytt av den till de södra delarna med en utökning till utrikesflyg är också en viktig förutsättning. Var dessa centra ska ligga eller utvidgas är en kompromiss mellan näringsliv och politik, dock vill jag poängtera att det finns gott om plats då Stockholms totala yta består av 80% grönområde!

En karta från Stockholms handelskammare som visar de bebyggda områdena (grönt), grönområden (ljusgrått) och restriktioner "naturskyddat" (mörkgrått)

En stad är aldrig färdigbyggt

En Nimby anser ofta att ens stad är färdigbyggd. Om det hade funnits nimbysar på 40-talet hade vår stad sprungits om av Göteborg, Malmö och de Baltiska huvudstäderna i fråga om industriell attraktionskraft och invånarantal. Hur man än ser på sin stad så är ”färdigbyggdstänkandet” en större fara än hyperinflation och korruption, två fundamentala infektioner en demokrati kan utsättas för! Färdigbyggdstänkandet innebär stagnation, fallande konkurrens- och attraktionskraft och detta leder till massarbetslöshet som i sin tur leder till sämre allmänna service, lägre levnadsstandard och bostadsprisfall. Stockholm är Sveriges motor och det faktumet möjliggör det livskvalitet vi har idag. Tillväxten i vår stad är garantin för våra jobb och genererar en trygg framtid för våra avkommor.

Stockholms tillväxt är bland de största i Europa och avvundas över hela kontinenten. Det är en utveckling som dock inte varar i all evighet och därför är det viktigt att redan nu förbereda oss på hur vi kan styra denna utveckling på bästa möjliga sätt då vi förhoppningsvis lärt oss av tidigare misstag. Alla måste dra sitt strå till stacken. Stockholm är inte färdigbyggd och kommer aldrig att vara!

Oscar Freyre 2014-05-14

 

Vad är en Nimby, del 2

Vad är en Nimby? Del 2 av 3

Fortsättningen på temat om skillnaderna mellan en Yimby och en Nimby

New York är ett mycket populärt resmål för svenskar.  Stadens puls, kulturella variation och imponerande arkitektur är det som lockar men trots det vill svensken inte se sin egen stad som en New York! Varför?

Är vi så unika?

Vid en av de mycket intressanta debatterna om stadsutveckling som hållits då och då i Gamla stan uttalade sig en politiker om utformningen av Hagastaden, som hon uttryckte det skulle vara alltför högt och alltför skuggigt och mörkt! Att det inte var bra för hälsan av att bo så mörkt och dessutom skulle det vara blåsigt värre. Jag reagerade på hennes inställning och svarade kort; ”Bara för att du själv inte vill bo där behöver det inte betyda att andra inte heller vill? Jag utgår ifrån att alla inte tycker likadant? Låt folk få tänka själva inför sina val av boende, ingen tvingar en att bo på en specifikt förutbestämd plats och man är trots allt ändå vuxen att avgöra ett sådant val själv! Är det så skuggigt så kan man väl gå till Hagaparken ett stenkast längre bort?”. Det skulle inte förvåna mig om Hagastaden blir det mest attraktiva stadsdelen i Stockholm när den är färdigbyggd så jag är inte ett dugg bekymrad över skrämselpropagandan som målats upp! Det är just det här med att ”andra ska hela tiden tänka vad som är bäst för individen” jag reagerar på. Inte undra på att amerikanerna målar upp Sverige som den exempellösa socialiststaten. Ett land där all nybyggnation från trädgårdsaltan till fasadmålning av fabriksfasaden eller skorstenen är reglerad in i minsta detalj och där varje avvikelse ses som ett brott mot Jantelagen och bestraffas lika hårt som skattesmitare på flykt! Bullernivå, parkeringsnorm, dagisplats och högsta nivå för hälsofarliga bieffekter av trafik- och industriavgaser ska enligt strikta direktiv avgöra var man får bygga och var folk ska bo. Som om man har tänkt att dessa stackars arma människor ska bo där resten av sina liv! Är det inte mer kostnadseffektivt att säga som det är? -Här har vi byggt så och med begränsade resurser medan där borta har vi byggt så och det finns möjlighet till men.....ja, så får man ta ställning till det själv liksom? Låt marknaden, förutsättningarna och livets gång sköta den biten och satsa resurserna på att bereda plats för de kommande generationerna!

Om man nu måste resonera som denna ovannämnda politiker, som tror sig ha en politiskt korrekt åsikt, skulle hela Manhattan, Hong Kong, Singapore ja en hel del städer ute i världen vara så mörka och skuggiga att invånarna skulle se ut som zombies eller ha blåst bort för länge sedan! Som om detta inte vore nog så anser hon också att en sådan stadstruktur är allt för ”ofin” och ”opassande” för oss Stockholmare eftersom vi är högre stående individer med stora krav på rekreation och ljusinsläpp...... Herregud, tror hon att vi verkligen är så unika?

Naturskyddsföreningen som tänker på skalbaggarnas trygghet framför människornas!

Bland åhörarna satt en representant från Naturskyddsföreningen. Han var rätt ung och en aning timid för att komma från en av de mäktigaste stadsmotståndarna som finns i riket men han kom ändå fram till podiet för att yttra sig om hur hans organisation ser på stadsutvecklingen i Stockholm. Självklart finns det sällsynta djurarter bland stadens parker och naturligtvis extremt unika sådana i de hotade grönområdena runt innerstaden.

Finns det några som får ens dåliga samvete stiga ur pannan så är det just dessa skogsmullar! Det föreföll för mig som att det egentligen var synd att vi byggt stad i ett sådant viktigt ekologiskt område och att det kanske var bättre, för djur och natur, att riva hela staden och återföra platsen till moder natur igen. Vi människor är ett styggt djur som sedan Australopitecus gick på två fötter våldsfört sig på naturen och snott jaktmarkerna för alla andra djuren, hur kunde vi? Vi måste tänka på alla dessa skalbaggar, mossor och fågelarter som hotas av vår framväxt och då Sveriges skogar är så få och är samtidigt de allra sista ekologiska oaserna i världen får denna allvarliga massdödsproblematik gå före vår rätt att fortplanta oss! Allvarligt talat, finns det utrymme för flexibilitet och förhandlingsvilja i ett sådant resonemang? Ska man vara med och diskutera stadsutvecklingsfrågor där lösningar måste fram kan man inte gräva ner huvudet i sanden. Vi är numera mer miljömedvetna än någonsin tidigare och det finns inga instanser som med berått mod eller dåligt samvete hugger sig in i en exploateringsiver utan att förstå dess konsekvenser! Naturskyddsföreningen är en rikstäckande ideell förening dit folk vänder sig till när deras överklaganden om kommande byggplaner ej hörsammades. Med en utgångspunkt som företräder livsvillkoren för att vissa typer av unika djurarter i samt i omedelbar närhet av tätorter skall prioriteras framför behoven av bostäder är inget annat än en snedvriden människosyn!

Deras förhållningssätt till de 140 000 bostäder som Alliansen presenterade i sitt bostadspolitiska förslag i vintras var att det skulle kunna byggas längre ut från staden, bygga i eller invid industriområdena och däcka över motorvägar men absolut inte ta några som helst grönområden för ändamålet. Inget ekonomiskt rimligt alternativ då man måste bygga infrastruktur mot de perifiera områdena utanför staden och arbetspendeln ökar än mer. Vem vill bo intill fabriker? Att däcka över motorvägar kostar oerhörda pengar och ger dyra bostäder. Varför man ser natur vid städers periferi som mer oviktiga än de innanför tätort var också obegripligt för mig.

Arbetspendling och mer infrastruktur

 

Detta med den ökande arbetspendlingen är det allra största urbana problemet och ett miljöhot som inte går att hejda om man fortsätter att bygga längre bort från stadens kärna. Hur mycket infrastruktur man än bygger tillkommer det hela tiden folk som kommer att ha längre till sina arbetsplatser och när kollektivtrafiken inte räcker till tar man bilen. Detta är en negativ spiralutveckling som påbörjades på 50-talet då bilen sågs som den framtida lösningen på allt. Konsekvenserna blir glada villaägare spridda över stora bostadsöar omgivna av föredetta orörd natur och som kräver kommunal service med nya vatten- och elledningar, skolor, dagisplatser med mera. Shoppinggallerior, outlets och enorma livsmedelsvaruhus som enbart nås med bil är en typisk amerikansk modell där de kunnat utnyttja sina enorma ytor och spritt villaförorterna i all oändlighet. Dock är detta inte någon hållbar stadsutveckling hos oss och därmed inget man borde eftersträva, tvärtom. Med förtätning menas inte bara höga hus. Det är en medveten inriktning för en blandning av olika typer av bostadslösningar där det nu finns glesa förortsenklaver strax utanför kärnstaden och på så sätt frambringar det en åldersspridning och lockar småföretagandet. Detta tillsammans med ett ökat kollektivtrafikintensifiering är den bästa samhällsekonomiska lösningen på urban utveckling!

Vi måste tillbaka till det lilla tänkandet för att kunna tänka stort och långsiktigt! 

Oscar Freyre 2014-05-06