fredag 25 januari 2019

Byggs det för lite kontor i stan?

Om föredraget i Handelskammaren tisdagen 22 januari.
Stockholm One

Byggs det för lite kontor i Stockholm? Ja, jag fick det intrycket då jag satt och lyssnade på representanter från Värtahamnens "Royal seaport" stora stadsdelsprojekt och Slakthusområdets dito på Handelskammarens event om att kontorsbrist är en flaskhals. Bostadsbyggandet har drastiskt gått ned samtidigt som bristen på kommersiella lokaler och kontor är skriande enligt flera bedömare inom stadsuppbyggnadssektorn. Bland talarna fanns Kristina Alvendal (Royal seaport), Bonnier fastigheter, Kista Science city, Atrium Ljungberg (Slakthusområdet), Joakim Larsson (Stadsbyggnadsborgaråd) med fler. 


Man talade om hotet från näthandeln, de skyhöga hyrorna i nyproducerade kontorsbyggnader, kritisk massa för underlag av arbetsplatser och att återskapa kvartersstruktur (stenstad) med restaurang- gym- och kulturliv såsom det finns i city. Självklara saker kan jag tycka men det jag saknade mest att höra var om långsiktiga framtidsvisioner och då menar jag långsiktigt! Vi håller fortfarande med "dutt" här och där. Titta på en satellitbild över östra innerstaden och ni ser att hela Norra Djurgårdsstaden ligger inte organiskt sett ihop med övriga staden. Tre gator sammanbinder hela detta jätteområde och för mig är det inte långsiktigt stadsplanering! Slakthusområdet formas av en enda konsultbolag; Atrium Ljungberg, och den sparsamma exploateringen av området de skissat fram är förödande för en framtida tillväxt i södra delen av staden. Området har utomordentliga chanser att kunna bli ett nav värt namnet med den infrastruktur den omgärdas med. Istället väljer man "dutt" i småskalighetens praxis som råder hos många stadsuppbyggnadskonsulter idag! 
Så, svaret på frågan om det råder brist på kontor idag är JA och i framtiden också JA.

Kan bostadsbyggandet räddas av kontorsbristen?
Det beror på om byggnadskostnaderna i det här landet sänks! Det kan, förutom en bättre konkurrens, göras genom att kontorsbyggen subventionerar bostadsbyggen i samma område? Vi återkommer till det. 


"En stad i staden", precis så är det! Vill man råda bot på alla hot som bankar just nu på dörren måste man tänka utanför bubblan! Kristina var inne på kluster av företagsområden där man blandar bebyggelsen med bostäder och kulturella komplex, besöksfastigheter, som bidrar till mer liv och puls. Därmed är hon faktiskt inne på rätt spår. 
"Idag söker inte folk jobb där jobben finns, idag söker folk jobb där klustren finns!" Med det menar hon att folk söker arbeten efter hur miljön ser ut kring arbetsplatsen och ju tätare ett blandat område är desto större chanser att finna kompetens, utbyta innovationer och växla arbetsmoment, det vill säga större chanser att hitta karriär! Det är så en stad egentligen är uppbyggt, se bara på Kista, vad hände med visionerna? Blandade täta kluster skulle alltså kunna få ned bostadskostnaderna om kontorsbyggen subventionerar själva klustret!
Det är min personliga övertygelse.

Det viktiga, här och nu, är alltså att man planerar stort och långsiktigt. Kluster med blandat bebyggelse är bra men se även till att koppla ihop det med resten av staden och bered plats för framtida tillväxt. Ju mer exploaterat desto svårare för näthandeln att etablera sig eftersom den bygger på avstånd och restidseliminering! Ungdomarna är inte intresserade av att ta körkort, de autonoma bilarna är snart här, enligt dem, de vill bo, jobba och leva nära varandra. 

Bygg nu och bygg rätt och hur går det med Spårväg city till Ropsten?


Oscar Freyre
2019-01-25






lördag 19 januari 2019

Uppdateringar-Årstaberg-Kajen 6

Bygguppdateringar för Årstaberg (Årstabergsskolan) och Kajen 6 + bonus!
2019-01-18

Årstabergsskolan



Kajen 6 och hissen upp till bron:



Hissen som ska binda ihop parken, bron och Södermalm med Liljeholmskajen:

Och så lite bonus! Metronomen i Telefonplan (inflyttning Q4 2020):


Bild: SSM

Här skulle jag vilja ha en gång- och cykelbro över E4:an mot Västberga för att sedan ta sig både smidigare och snabbare fram mot Årstabron och Enskede! Tänk Elcykel för bövelen! 


Oscar Freyre
2019-01-20


onsdag 16 januari 2019

Stockholms skyline 2019


Gott nytt skyline Stockholm!
Traditionsenligt varje år kommer nu årets skylineprofil för Stockholm, nu för 2019. De 17 högsta byggnaderna (exkl skorstenar, kyrkor, vindkraftverk, arenor och telemaster) bildar en klar gruppering A, B och C. Jag har inte tagit med Kistaprojektet Isafjord (23 vån) då det dels ännu inte fått laga kraft och därför inte klart med höjden. Tobaksmonopolets 19 våningar platsar inte heller bland de 17 tyvärr men ska bli kul att se den växa i höst! Grå-markerade höghus är alltså under uppbyggnad. Här är topp-17



1: Kaknästornet 155 m 
2: Innovationen * (Norra tornen 1) 125 m  
3: Kista torn 120 m
4: Victoria tower 118 m 
5: Kista science tower 117 m
6: Stadshuset  106 m
7: Helix (Norra tornen 2) 105 m
8: Stockholm One  102 m
9: Gasklockan  90 m
10: Kajen 6  90 m
11: Skatteskrapan  86 m
12: DN-huset  84 m
13: Söder torn  83 m
14: Folksamhuset  82 m
15: Kv Lusten  78 m
16: Kajen 5  76 m
17: Kajen 4  75 m

* = Innovationen har listats in i CNN´s årliga "Världens 10 mest spektakulära byggnader"! 

Gruppering 
A: Kista-Hagastaden-falangen, håller sig kring LFV's magiska 120 meterstrecket! 
B: Den nya 100-metersvågen. 
C: 24-våningsklubben. 

Höghus på gång att klubbas eller ev påbörjas under detta år:

Isafjord (Kista) 23 våningar
Årstaberg 2 X 24 våningar
Tobaksmonopolet 19 våningar
Kajen 7 (24 vån)
Ikano (tredje huset) Årstaberg 16 våningar
Tellus Towers 77 + 57 våningar

Känner ni till fler så hojta gärna till!

Påpassligt nog hörde en läsare av sig redan idag angående en nyhet om ett nytt höghus som beslutades idag. Det är HSB´s jubileumshus vid Norrtull (vid tullhusen). Det tidigare förslaget låg vid Rålambshovsparken. En som klassar in sig i 24-våningsklubben ritad av DinellJohansson Arkitekter:
Bild: Dinell Johansson Arkitekter

Byggstart dock först 2023! 
Källa: SVD Näringsliv


Oscar Freyre
2019-01-16





fredag 21 december 2018

God jul kära civilisation

God jul kära civilisation!
(Publicerades på Samhällsbyggarbloggen 19 dec-2018)


Ja, nu är det jul igen, denna ”urgamla tradition”, men för vilken gång i ordningen? Hur länge har vi firat jul egentligen? Hur länge kommer vi att fira jul?

Jag har faktiskt ställt denna fråga flera gånger till familj, vänner och kolleger men nästan alltid fått luddiga svar såsom; ”ja du, ända sen urminnes tider!” eller mer klumpigt; ”.....i alla tider!”. Jag vet att det riktiga svaret inte heller är jättekonkret men låt oss säga i cirka tusen år i vår del av världen. Ett mer gripbart svar är att påven Liberius faställde datum för julfirandet till den 25 december år 354 till minne av Jesu födelse. Det ersatte det tidigare romerska firandet av Solguden. Idag firar uppemot en och en halv miljard människor jul över hela världen och fler blir det för varje år. Det är en global företeelse ur flera aspekter, inte minst för näthandeln. Så, hur påverkar julen stadens sociala struktur, vår handel och vår stadsutveckling?

Det är ju känt sen länge hur mycket julmarknaden spelat för avgörande roll för butiksnäringen i citykärnorna. En näring som nu får allt större konkurrens av först bilberoende shoppingcentrum utanför städerna och sedan av global näthandel. Kan det sociala perspektivet från jultraditionen rädda butiksnäringen i stadskärnorna från näthandeln?
Kan man utnyttja fysiska ting från tidsaspekten ur de ”urgamla” sederna, såsom exempelvis julmusik, glögg och pepparkakor som delas ut av glada expediter eller väl utplacerade jultomtar som man kan ta selfies ihop med, för att rädda det som räddas kan?
Finns det andra verktyg? Troligtvis inte. Tidsaspekten kan alltså vara viktigare än vad man tror. Kulturella sedvänjor, traditioner och firande har tiden som sin bästa vän men hur mycket tänker vi själva på tiden?
Hur mycket reflexion ger vi åt all den tid som gett oss den ekonomiska och sociala plattformen vi har idag?
Hur långt sträcker sig preferenserna i tidsaspekten för var och en av oss och där vi tänker ”Javisst jäklar, får inte glömma köpa julgranen imorgon efter jobbet!”.
Eller: ”..åh, hoppas vi får en vit jul i år!” utan en tanke på den globala uppvärmningen.
Kommer vår civilisation att överleva julfirandet eller tvärtom? Vad är tid och är det pengar?
Urminnes tider?”..... ”Jesu föddes och dog för vår skull?” Vad skulle en utomjording tyckt om vårt tidsbegrepp? Det vore intressant att veta dock har jag ett helt annan perspektiv på det hela:

Det har gått 66 miljoner år sedan dinosaurierna dog. Det motsvarar bara en sextioåttondel av vår planets hela livstid. Om vi grovt räknar att vår civilisation är 10 000 år gammal, ungefär då Jeriko började byggas, så motsvarar det ungefär 6600 loopar av vår samlade historia om och om igen sedan meteornedslaget utplånade dessa dinosaurier!
Alltså, allt det som har hänt från uppförandet av pyramiderna i Giza, Stonehenge byggdes bit för bit, Moses uttåg ur Egypten, Buddha föddes, Alexander den stores erövring av Babylon, Cleopatra blir biten av sin giftiga orm, Jesus kosrfästs, Mayafolket utplånar sig själva, Muhammed föds och startar religion, norska vikingar når Nordamerika, Heliga Birgitta dör i Rom, Djingis Khan erövrar Kina, Machu Pichu byggs, ännu en europé upptäcker Amerika igen, Franska revolutionen, Napoleon marscherar in i Berlin, skottet i Sarajevo, Hitler startar världskrig och försöker utrota alla judar, Kennedy blir skjuten på öppen gata, Armstrong och polare sätter sin fot på månen, Vietnamnkriget härjar i flera år, Palme blir skjuten på öppen gata, Berlinmurens fall, Jasplan kraschar på Långholmen och Theresa May förhandlar om Brexit skulle hända igen 6600 gånger! Det är till och med så att Jesus skulle tycka det blev lite tjatigt? Jag tror att de flesta skulle tycka att det räckte med en gång för oss alla!

Hur som, nu är det jul igen och vi kan åter gå till butikerna och köpa presenter. Och butikerna ska å sin sida tacka Jesus, romarna och dinosaurierna för julhandeln och förhoppningsvis även våra framtida stadsplanerare.

God jul!


P.S. Och från och med idag är det inte bara räntan som vänder uppåt igen utan solen också!

Oscar Freyre
2018-12-21





torsdag 20 december 2018

Två juluppdateringar

Två juluppdateringar
Hästskon 12 och Nya Slussen
Kv Hästskon 12 vid Sergels torg 2018-12-18, julstämning?
Vasakronan har utlyst en tävling om vad paviljongen ska användas till!


Nya Slussen 2018-12-18, riktig skön julstämning!


Oscar Freyre
2018-12-20

torsdag 6 december 2018

Plan- och byggprocessen

Plan- och byggprocessen (PBL)

Stockholm One i slutet av november 2018

Alla undrar vad det är och hur det går till?
Framför allt: varför tar den så lång tid?
Jag har sammanställt processens 42 punkter och lagt till egna frågor:

Planprocessen
PBL: Från ide till färdig byggnad

Del 1: från idé till programsamråd

1. Behov eller idé? Du eller en byggherre får en idé!: ”Här skulle man kunna bygga några nya bostäder eller en bro?

2. Marken köps. Om inte byggherren köpt marken ansöker man om det. (hos?)*1.

3. Markanvisning. Markanvisning fördelas med anbud eller tävling. *2

4. Förstudie. Målgrupp, behov, finansiering och förutsättningar.

5. Undersökningar, markförhållanden och byggtekniker. (tekniska och geologiska)

6. Ideskiss, arkitekt anlitas.

7. Förslag till kommunen. Byggherren presenterar sitt förslag och ideskiss.

8. Förprövning. Tjänstemän granskar, underlag för byggnadsnämnden. *3

9. Beslut om uppdrag. Från byggnadsnämnden till stadsbyggnadskontoret.

10. Förslag till program. Kommunen tar fram program till förslag.

11. Programsamråd. Myndigheter, fastighetsägare, boende ger synpunkter.


Del 2: Plansamråd och granskning

12. Programmet godkänns. Byggnadsnämnden godkänner programmet.

13. Utarbetande av planförslag. Kommunen arbetar fram ett planförslag

14. Plansamråd. Möjlighet för flera parter att lämna fram synpunkter på förslaget.

15. Justerat planförslag. Med utgångspunkt i synpunkterna som inkommit.

16. Beslut om slutgiltig förslag. Byggnadsnämnden beslutar för granskning.*4

17. Granskning. Byggnadsnämndens beslut finns tillgängligt i skrift.


Del 3: Beslut

18. Byggnadsnämnden tar beslut om detaljplan. Slutgiltigt beslut. *5

19. Beslut i kommunfullmäktige. Om det är större detaljplaner? *6

20. Överklagan till Länsstyrelsen. Synpunkter kan överklagas hos Länsstyrelsen.

21. Överklagan till Mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut kan....

22. Överklagan till Mark- och miljööverdomstolen. Via Svea hovrätt.

23. Detaljplanen vinner laga kraft. Delges en genomförandetid.


Del 4: Byggskede

24. Val av entreprenaform. Byggskedet startar. Byggherren väljer form.

25. Eventuell förstudie. Inventering av förutsättningarna. *7

26. Programskede. Man definerar slutprodukten, marknadsföringen påbörjas.

27. Systemprojekteringsskede. Man ser till att följa bygglagstiftningen.

28. Bygglovsskede. Byggherren ansöker bygglov hos kommunen. *8

29. Detalj- och projekteringsskede. Detaljerade bygghandlingar.

30. Har tillräckligt mycket sålts? Banken kräver viss procent på sålda objekt.

31. Produktionsplanering. Byggentreprenören går igenom produktionen.

32. Inköp av resurser. Material, byggmaskiner beställs eller hyrs in.

33. Tillfälliga anordningar byggs. Manskapsbodar, platschef tillsätts.

34. Markarbeten. Marken förbereds inför sättnings- eller fuktproblem.

35. Fornlämningar. Länsstyrelsen kontaktas vid upptäckt av fornlämning.

36. Grundarbeten. Teknik väljs efter konstruktion, val av källare eller vind.

37. Husets stomme, väggar och tak. Nu börjar huset ta form.

38. Installation och inredning. El, vatten, vvs, kök, badrum kaklas, trapphus.

39. Slutkontroll och besiktning. Granskning av avtalet mellan byggparter.

40. Byggherren övertar. Vid godkännandebesiktingen tar byggherren över.


Del 5: Färdigställande/inflyttning

41. Inflyttning. Köpare eller hyresgäster flyttar in. Bostadsrättsbildning.

42. Förvaltning. Fastighetsägare är skyldig för underhåll, antingen Brf eller Hr


Frågor:

*1: Marken köps av ägaren, kommun eller privatperson. Om en byggherre eller fastighetsbolag redan äger marken eller fastigheten som ska rivas då?

*2: Vilka/ vilken instans markanvisar?

*3: Kan inte byggnadsnämnden granska underlagen?

*4: Varför heter det slutgiltigt förslag när man ändå måste granska? Bättre med ”preliminär granskning”?

*5: Hur lång tid har nämnden på sig?

*6: Om marken ligger mellan två kommuner?

*7: Borde inte denna punkt hamna tidigare?

*8: Om bygglovet ej beviljas, vad gör man då?



Inte å undra på att det tar sådan tid? Och kan man korta ner den så byggen blir billigare?

Stockholms stads egna sajt (Stockholm växer) har en fin liten film om hur man går till väga med en stadsplan, länk:


Oscar Freyre
2018-12-06

söndag 18 november 2018

Isafjord

Isafjord- Kista
Projekt som går mot sitt uppförande under kvartal 3- 2019 om inte LFV´s flyghinderanalys i vanlig ordning stoppar projektet i elfte timmen!
Illustration: DREEM Architects och ÅWL

520 bostadsrätter, park, förskola, butiker och projektet inkluderar ett höghus om 29 våningar (91 m högt). Det här projektet har haft samråd och planprocessen har hållit på i ungefär 2,5 år, ganska snabbt för att vara under svenska mått! Dock är alla hinder inte prövade, det fattas LFV som fått in ansökan om flygsäkerhetshinder. De har visserligen svarat men hänvisar till slutgiltig prövning med en ny ansökan. Att Bällstaradarn, flygplatserna och Försvaret har en avgörande roll i planer om höga byggnader i Stockholm har ju varit känt sedan tidigare men nytt är att det sker en samverkan under skydd av riksintressen och paragrafer under Transportstyrelsens föreskrifter. Ja, det är inte lite man måste traggla sig igenom i myndighetsdjungeln för att bygga högt här. Det är ju ett under att det överhuvudtaget byggs höga byggnader i flygsäkerhetens Stockholm! Först några bilder av Isafjord:




Illustrationer: Dreem, ÅWL och Klövern


Ovan: Data från SBK

Nedan: Flyghinderanalys från LFV och yttrande:




När ska Bällsataradarn utlokaliseras?
Enligt Karin Ernlund (C) ligger bollen nu hos regeringen!

2018-11-18
Oscar Freyre









fredag 16 november 2018

Royal Corner

Royal Corner
Jag har ett nytt förslag till Södra Värtan (kv Lybeck) på en mångfunktionell byggnad vars strategiska placering kan utgöra som en kommersiell hubb för Royal Seaport-området.  


Royal Corner kvällsbelyst sett från Tegeluddsvägen

Södra Värtan ingår i stadsplanen om Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen. Längs med hamnen kallas projektet också för Royal Seaport och denna byggnad ligger i anslutning till det. Mitt förslag ligger i kvarteret Lybeck, som är hörnkvarteret mellan Tegeluddsvägen och Värtabanan inte mer än 400 meter från tunnelbanestationen Gärdet. Platsen är perfekt för en läcker hörnhöghus i nyklassisk stil och kan tillföra området en ordentlig marknadsplats och rekreationsplats. Förslaget består av två byggnadskroppar varav den högre har 30 våningar och den lägre 9. Byggnadernas syfte är för bostäder, kontor, butiker, restauranger, caféer, skybar, TV-showrooms och en saluhall. Våning 2 - 28 är anpassade att kunna användas som både bostäder eller kontor. De nedre två planen, som utgör den gemensamma sockeln, är för publika och kommersiella ytor. Gatuplanet, som är 8 meter högt, kan hysa restauranger, butiker och en saluhall på den norra gaveln och övervåningen till kontor. De två högsta planen är också för publikt ändamål. Där har jag tänkt mig en restaurang med skybar högst upp och nedanför lokaler som kan användas för tv-shows eller events av olika slag.


Skisser. den vänstra visar byggnaden rakt framifrån (från söder), den högra från Tegeluddsvägen. 

Som ni ser är höjden på höghuset ca 127 meter (inklusive masterna). Tornet ligger 760 meter från skorstenen som stoppade Gasklockans byggnadshöjd. Om detta kan stoppa denna byggnadshöjd måste stadsledningen börja tänka om vad och vilka som lägger riktlinjerna för höjdrestriktionerna i vår stad! Ska det närproduceras el får man tänka på att en högre byggnad är mindre miljöskadlig än en låg. 


Royal Corner kvällsbelyst och under dagsljus. Vy från Tegeluddsvägen 


Nedan visas karta med placering av förslaget:


3D-modell av Royal Corner
Illustration: Oscar Freyre








Förslaget är ännu inte riktigt klar i sin helhet, 3d-modellering är på gång. Projektet har jag tagits fram i samarbete med arkitektbyrån Stadsliv AB och vi söker nu samarbetspartners för att kunna förverkliga detta.


Täckningsområde



Placering via en visionsskiss av AIX Architects och WSP


2018-11-16
Oscar Freyre




all Posts Plugin for WordPress, Blogger...