Stadsutvecklingens dubbelmoral

 Kulturhistoria går att köpa!

Den svenska stadsutvecklingens dubbelmoral!

Som alla känner till så finns det i planprocessen något som kallas för "kulturhistoriskt värdefullt område". Ett abstrakt uttryck som härleder till att ett gammalt byggnadsverk är mer värdefullt än nytt och att historiska stadsdelar, oavsett avsikt för byggnaderna, bör bevaras med hänsyn till att de en gång byggdes under en "unik" historisk period. Vad är historisk? Är historia något som bara kunnat skapats före vår levnadstid? Är vår tid på jorden just nu inte värd att bevara? Är vår tid något "icke unikt"? 

I Telefonplan finns LM-staden och den gamla LM Ericssonfabriken som myndigheterna anser härrör från en unik tid i mänsklighetens historia och är därmed kulturhistoriskt värdefull ur en bevarandeaspekt. Det är så unikt att byggnaderna inte får förstöras med nya i dess närhet! 

Det som planeras i dess omedelbara närhet heter Centrala Telefonplan och är ett kraftigt nedbantat byggprojekt eftersom föregångaren ansågs vara alldeles för hög och avskyvärd för det kulturhistorisk värdefulla området. Detta projekt i sig har faktiskt redan en historia som sträcker sig 15 år i tiden då den första versionen av Tellus tower publicerades i media. Behovet av mindre lägenheter för generationen som studerat klart, fått sina första jobb och vill flytta hemifrån var stort och är fortfarande stort idag och därmed var Tellus tower, senare Tellus towers, perfekt! 

Men enligt myndigheter och politiker, vägde det kulturhistoriska perspektivet här mer än att ge denna generation en chans att hitta eget boende och därför lades projektet ned. Nu har det kommit upp i en ny skepnad som även inkluderar en levande gatuplanstruktur och som spränger bort barriären som tunnelbanan utgjorde för stadsdelen. Höjden har sänkts kraftigt men kritiken har ändå hållit sig till att de är fortfarande för höga och att det påverkar det kulturhistoriskt värdefulla området som fabriksstaden utgör. Ungdomars behov är inget kulturhistoriskt värdefull värdegrund att bry sig om eftersom de inte gjort historia än! 

Nu jämför jag denna problematik inom den svenska självplågande stadsutvecklingsprocessen genom en annan artikel i samma nummer av tidningen. En vacker 20-tals villa i Mälarhöjden som hotas av rivning för att ge plats åt en fastighet med tio lägenheter. Trots att villan är äldre än LM Ericssonfabriken verkar den värdefulla kulturhistoriska aspekten inte gälla alls här? Villan ligger bland andra villor från samma period men även från äldre epoker och som tillsammans bildar en av stadens allra äldsta och mest attraktiva villaförort. Villan är i bra skick, till skillnad från många fastigheter från samma period i innerstaden, men anses ändå kunna säljas för att uppföra ett nytt och större byggnadsverk. Hade den varit i dålig skick skulle man förstå affären eftersom det inte är värt att renovera i det här landet.   

Att det är lönsamt att köpa loss en stor och vacker villa i ett attraktivt villaområde inte långt från storstadens centrum och riva beror just på att det ringa bostadsbyggandet ger upphov till hiskeliga bostadspriser.  

Så länge som förändringsrädda människor får uppbackning av konservativa myndigheter och lokal media kommer denna dubbelmoral i den svenska stadsutvecklingen att fortsätta! Hur länge beror på hur mycket stadens attraktionskraft håller. 

Om nyutexaminerade men historielösa ungdomar hålls ute från bostadsmarknaden och folk tycker det är fult med behovet av nya bostäder, då de själva har tak över huvudet, så tappar staden attraktivitet. När det sker i en allt snabbare takt tappar staden sin kompetens till andra städer och stagnation inträffar Detta om inte annat är en solklar historisk vändpunkt i vår stadsutveckling, kanske blir det till och med en kulturhistorisk värdefull vändpunkt? Vem vet?

Tills dess önskar jag er läsare en riktig God Jul och ett Gott Nytt 2023!

På återseende nästa år!

Oscar Freyre

Dec 2022

 

Höghusprojekt i Söderort

 Aktuella höghusprojekt

i Söderort 2022

Kartan visar var de aktuella höghusprojekten finns och dess status. Klicka på bilden för bättre upplösning.

År 2022 innebär att det bara är 8 år kvar att uppnå de 140 000 nya bostäder som Stockholms stad satt upp som mål till 2030. Fram till sommaren 2021 har 44% av det målet uppfyllts alltså fattas det 78 000 bostäder. Det innebär att man måste påbörja 8200 nya bostäder per år för att hålla takten och nå målet! Samtidigt blir markbristen allt mer påtaglig och därmed har man börjat inse att man måste bygga på höjden. Staden har utsett några platser som lämpar sig för höga hus men får stark motstånd av de närboende, miljöorganisationer och Luftfartsverket. Överklaganden försenar projekten och om man inte gör något åt den byråkratiska processen samt ändrar i de juridiska regelverken nu kommer man aldrig att uppnå det målet. 

Höghusbyggen har alltid varit kontroversiellt i vår huvudstad. Man har haft ett direktiv för lämplighetsbedömning såsom den nord-sydliga axeln där Stockholm One, Skatteskrapan, Söder torn, Sergelhusen och Wennergren center uppvisas i men har under senaste decennierna tvingas frångå det och lämnat öppet fält åt andra principer. Det har resulterat i en spretig lokalisering av solitära pinnar här och där och det enda höghusklustret staden kommer att få, åtminstone de närmaste decennierna, blir vid Liljeholmen och dess omedelbara omgivning. 

Kartan ovan fokuserar på höghusprojekt i Söderort eftersom stadsdelen har legat efter i den urbana utvecklingen jämfört med norra sidan. Det är också här som möjligheterna finns, så länge Bromma flygplats används och utövar bromskloss för vår stads stadsutveckling, åtminstone fram till 2038. Om man tar en kommun som Nacka ligger de exempelvis mycket bättre till än Solna i detta avseendet. Kommunen har därför ett höghusprogram som de börjat presentera officiellt. Telefonplans Tellus towers skrotades helt i år, efter 13 år av fundering, och blir istället ett litet kluster om 5 bostadshöghus där högsta får 30 våningar. Marievik är ett annat + ställe där planer angivits om upp till 30 våningar höga bostadshus.

Innerstaden har i det närmaste stått stilla gällande höghusprojekt. Bostadshuset Strato vid Ringvägen på Södermalm är enda undantaget sedan Kv Lusten vid Hornsbergs strand 2011 tillsammans med Norra tornen 2018. Dock finns det planer vid Hagastaden av HSB, Norra Djurgårdsstaden och Värtastaden, tre av Nordens största stadsuppbyggnadsprojekt, med var sitt höghus varav det ena är kontorshus. 

Inte mycket till hjälp för de 78 K bostäder som måste byggas för målet så här måste man nog tänka om och påskynda planerna för en omstrukturering i planprocessen. Längre norrut vid Kista, som tidigare omtalades som Stockholms blivande La Defence, har det också stått i stiltje. Jag kan tyvärr inte finna någon vettig förklaring till varför man övergav visionerna men helt klart är det att området tappat i attraktion då nya platser som Arenastaden och Barkarbystaden gett Kista stark investeringskonkurrens! 

Om man istället åter blickar mot Söderort så finns det många platser som mycket väl lämpar sig att ha höghus på men då menar jag i kluster. Förutom Liljeholmen är Globenområdet och nya Slakthusområdet som gjorda för höghus. Älvsjö, Högdalen och Farsta är andra kompetenta stadsdelar men mitt favoritområde är Skärholmen och Kungens kurva. Varför? E4;ans infart mot Stockholm skall välkomna våra besökare söderifrån på ett betydligt roligare sätt än vad den gör idag. Tristare urbanitet får man leta efter och här skulle ett höghuskluster av varierad innehåll och höjd lyfta området till en av stadens mest attraktiva platser. Mälaren är inom synhåll och dess strategiska läge är i klass med Kistas! 

Nedan ser ni en bild på det kontors-och bostadshöghuset som påbörjats. Det kommer att synas väl från håll, från Botkyrka som från Essingeleden, och får bilda exempel på vad jag menar som spännande inkörsport till en än så länge växande stad.

Bredholmstorget i Skärholmens centrum. 23 vånings hus med kontor och bostäder (ca 80 m högt på 32 m.ö.h), klar för inflyttning 2024

Oscar Freyre

2021-12-03

Bostadsegoism och fördomar

 Bostadsegoisterna får störst uppmärksamhet i media!

Hur vill du att ditt Stockholm utvecklas i framtiden, för dina förfäder eller för dina barn? Ibland måste man fråga sig själv, varför sätter jag barn till världen? Sedan bör man ställa följdfrågan; var ska de sedan ta vägen?

Debatten om hur vår stad ska växa och utvecklas delas i två huvudlinjer där de två grupperna skiljer sig markant åt när det gäller synen på våra kommande generationer. Det handlar inte om politiska eller ekonomiska motiv utan om egna självuppfyllande inställningar, konservativa tankegångar, okunskap och fördomar.

I den ena gruppen har vi personer som förstått hur man löser bostadsproblematiken för ungdomarna. Enda sättet för föräldrar att få iväg sina barn mot egna bon eller för företag som söker nyutexaminerade ungdomar, locka till sig spetskompetens för projektanställning eller högskolor som saknar boenden för sina långväga elever är att bygga fler bostäder. Föräldrar vill ofta ha sina utflugna barn där de själva bor eller så nära som möjligt. Ungdomar vill gärna bo där man är uppväxt, ha nära till sina arbeten eller till sina gamla skolvänner. Visst, har föräldrar ekonomiska medel så kan ju detta lösas men det är långt ifrån att de flesta har det och det blir huggsexa om de få bostäder som byggs. Ofta är det dyra andrahandsuthyrning som gäller. Denna grupp får tyvärr ytterst sällan uppmärksamhet i media och de kämpar i det fördolda.

I den andra gruppen finns det personer som är så nöjda med sin tillvaro att de inte ens känner till problematiken eller bryr sig inte om den. Personer som prioriterar status quo i sin omgivning trots att de bor i en stad, har stark förändringsrädsla, tycker sig ha bättre arkitektonisk smak än de flesta i sitt närområde, är motvilliga till höga byggnader i sin idylliska plätt, anser att staden har för lite grönska för att byggas bort i onödan. Just deras grönområde är det mest unika av alla då det finns specifika djur och växter som inte finns någon annanstans. Dessa personer har sitt på det torra sedan länge och har bestämt att staden är färdigbyggd eftersom de själva är bosatta där och tiden skall därmed stå still. I bästa fall förstår de att bostäder behövs men då ska det inte byggas där de bor. De vill ha kvar sina gröna områden men förstår inte att förtätning, särskilt vid befintlig infrastruktur såsom tunnelbana, är bättre för miljön än att ta nytt skogsområde i periferin för nybebyggelse.

Tyvärr får denna grupp stor uppmärksamhet i media, särskilt i lokal media och de får även stöd av myndigheter, som liksom denna grupp, prioriterar kulturvärden, kulturmiljön, höjdrestriktioner och riksintressen framför lösningar på bostadslösheten. Att bygga bostäder åt de bostadssökanden är inte ett riksintresse och därför ett oprioriterat samhällsproblem. Eftersom Sverige är en myndighetstyrd nation och mandatperioderna är för korta för lagändringar lär bostadsfrågan förbli ett problem långt fram i tiden.

Det absurda i detta är att dessa nostalgiska och konservativa inställningar hos vissa myndigheter inom stadsuppbyggnad plus motståndet från den andra ovannämnda gruppen kostar samhället enorma pengar och driver även upp bostadspriserna. Planprocessens tidsåtgång i landet är den längsta i Europa. Tellus towers fick vänta i 13 år för ett ”nej” och därmed gick ungdomarna inte bara miste om 1200 perfekt anpassade bostäder utan planerna ska även göras om till lägre hus men med större bostäder åt de som redan har bostäder! Det fördomsfulla Skönhetsrådet jublar, många äldre jublar och småbarnsföräldrar jublar utan att förstå att deras barn också blir stora en dag och vill söka bostad. Men mest jublar myndigheter som länsstyrelsen och stadsbyggnadskontoret som tror att kulturvärden bara skapats när tjänstemännens föräldrar var små. Politiker vågar inte annat än att följa myndigheternas beslut och räds opinionen som man tror är stor eftersom det enbart är motståndarna som figurerar i media.

En stad måste växa och utvecklas så länge vi sätter fler barn till världen. Tyvärr är förändringsrädsla, nostalgi och bostadsegoism det härskande inslaget i stadsutvecklinsgdebatten i Stockholm idag. För mig är det obegripligt att det finns välbetalda tjänstemän som på allvar tror att tillväxt baseras på samtycke från våra förfäder? När åren går och ungdomarna inser att de inte får plats i vår stad, eller ens känner sig välkomna, så söker de sig till andra orter. Vad ska de göra? Kvar blir den åldrande befolkningen som en dag gladde sig åt att få behålla sin utsikt för att slippa få nya grannar. De kanske inte får sedan den service de trodde sig ha rätt till då affärerna stängts ned, äldreboenden fått svårt att hitta personal (om de ens finns kvar) och barnbarnen flyttat till Göteborg eller Malmö. Stagnation är inte roligt, det har städer i östra Tyskland, Italien och USA fått smaka på. Information och kunskapslyft om hur vi stadsbor bättre kan förstå helheten gällande en stads utveckling kan vara lösningen. För det krävs att man inte bara lyssnar på sina egna inställningar gällande sitt aktuella välstånd utan lyssnar även på hur det övergripande välståndet i ens egen stad kan fortgå och ska kunna gälla för kommande generationer!

Artikeln är tidigare publicerat i nättidningen Bättre stadsdel 2021-09-27

Oscar Freyre

sept 2021

Österbron har fått en budgetkalkyl

 Österbron har fått en

professionell budgetkalkyl

Visionsbild på Österbron sedd mot norr. Bild: Mikael Grahn

Theta Engineering, Sveriges ledande konsultföretag inom bygg & anläggningsteknik, står bakom den professionella budgeteringen/kostnadskalkylen av hela Österbroprojektet. I denna budgetsammanställning inkluderas tunnlarna och anslutningsvägar och den totala kostnaden beräknas till ca 18,6 miljarder SEK med en inberäknad riskkalkyl på 10%. Indexreglerad till 2020 års prisindex.

Analys av kostnader för projekt Österbron

Theta Engineering AB har i slutet av år 2020 genomfört en översiktlig analys av projekt Österbron. Målet var att ta fram en preliminär tidsplan och kostnadsberäkning för en alternativ teknisk lösning av projektet Östlig förbindelse mellan Nacka och Norra Länken som har utretts av Trafikverket. Analysen bygger på Österbrogruppens utformning med en ”Golden Gate-bro” i två plan över Saltsjön, med bil-, gång- och spårtunnlar kopplade till dagens vägnät. Fyra konsulter på Theta har lagt tillsammans drygt 20 timmar på att räkna fram en verklig slutkostnad för projektet. Den totala kostnaden beräknas tll ca 18,6 miljarder SEK med en inberäknad riskkalkyl på 10%, indexregelerad till 2020 års prisindex.

Man understryker att det här inte rör sig om positiva grundantaganden om kostnader, för att undvika glädjekalkyler. Några grundförutsättningar för analysen:

Kostnaderna är baserade på jämförelser med verkliga genomförda projekt, genom egen erfarenhet av tunnelbyggande och kontakt med professionella brobyggare.

Produktionskostnader är delvis beroende av konjunkturläget, där priset för upphandlade entreprenörer varierar med den allmänna ekonomiska aktiviteten i samhället.

I uppskattningen av byggkostnader ingår inte driftskostnader, lokaliseringsutredningar och kostnader för markupplåtelse.

Kostnader för anslutning till T-bana, estetiska tillägg som belysning och eventuell flytt av befintliga ledningsdragningar ingår inte heller i kalkylen.

Skattning av kostnader har gjorts genom jämförelse av storlek på osäkerheter, exempelvis tre alternativ (goda förutsättningar – normal kostnad – tillkommande fördyrande problem).

Byggandet av hela broförslaget beräknas ta åtta år att genomföra. Kostnadsspannet mellan bro och tunnel kan variera mellan knappt 2 och upp till 5 miljarder. Generellt visar analysen på en lägre eller likvärdig kostnad som att dra en tunnel i detta läge. Tunnlar under mark har erfarenhetsmässigt en högre risk och större osäkerhet om kostnader, jämfört med en bro – där färre osäkra faktorer påverkar kostnaden.

Att bygga tunnlar i sprickor djupt ner i vattnet innebär såväl stora ekonomiska risker som kostsamma tidsmässiga avvikelser vilket Österbron slipper! Trafikverkets bergtunnel måste därför ha en rejäl omväg för att komma ner till det djupet för att lutningen inte ska bli allt för belastande för lastbilarna. 

Denna 2 kilometer långa extra tunnelsträcka kostar onödigt mycket pengar och är dessutom inte anpassningsbar för spårbunden kollektivtrafik och än mindre för cykeltrafik!

Hur stor är samhällsnyttan med bron och vad får man för pengarna?

Man slipper långväga transporter av bergmassa. Bergmassan kan efter sanering på plats användas till att bygga upp kajer och brofundament med. Bra ur ett miljöperspektiv.

En stor skillnad för trafikanter på den östra delen av länet blir att Österbrons anslutningstunnel läggs längre österut, i höjd med Nacka Forum, där det nya Centrala Nacka ska byggas. Det gör att tunneln blir kortare, och Nacka- och Värmdöborna eller Tyresöborna, om man bygger en anslutning till Skvaltan, sparar fem kilometers körsträcka, samtidigt som Värmdövägen avlastas från trafik. 

Genom en snabb broförbindelse med kollektiv spårtrafik minskar trycket på den totala spårbundna kollektivtrafiken mellan norr och söder.

Tidsvinsten för resenärer mellan östra och norra delen av länet bidrar till samhällsnyttan, och en förbindelse i form av en bro gagnar många fler än bara bilister och godstransporter, inte minst den växande trafiken med elcyklar.

Kollektivtrafiksatsningen via bron, som vårt förslag har, öppnar upp för flera olika lösningar av spårbunden trafik. Bland lösningarna finns en öppning för en kollektiv ringled med antingen Tvärbanan eller Saltsjöbanan. Anknytningen kan då ske via Spårväg city eller Värtabanan.

Stockholm och dess invånare får en ny vacker stadsikon, turistattraktion och utflyktsmål. Nya hamnplatser tillskapas för både reguljära som privata sjötransporter. En förbindelse som inbjuder till nya sport- och idrottsevenemang, samt en showcase för nya tekniska brokonstruktionslösningar genom sin unika dubbeldäckade utformning.

Inför valet 2022 hoppas man att frågan om Östlig förbindelse hamnar högt på den politiska dagordningen. Vi vill att broförslaget utvärderas på samma grunder som bergtunnelförslaget, så att politiker i regionen och de berörda kommunerna får bästa möjliga underlag när de ska ta ställning.

All information om Österbrons budgetkalkyl finns på Österbrons hemsida och högerspalten "Österbrons budgetkalkyl" 

Oscar Freyre

2021-03-01

Adjö skitår och Gott nytt Vaccinets år!

 Adjö skitåret 2020

och

Gott nytt Vaccinets år 2021

Bilden tagen vid "Gläntan" eller "Västbergaskogen" vid Telefonplan, alltså väldigt nära de planerade Tellus towers-tornen skulle stå!

Att det varit ett skitår känner väl, vid det här laget, alla svenskar till då pandemin krossat allas drömmar och förväntningar under årets gång!

Men 2020 går även in som ett riktigt skitår för alla de bostadslösa i Stockholms län. Det är inte bara pandemins fel utan även politikers och myndigheternas avsaknad av empati och förståelse för ungdomarnas problem att kunna ta sig in på stadens bostadsmarknad! 

Istället för att överraska våra ungdomar med en nyhet som gick åt det positiva hållet i detta virusinfekterade och totalt asociala år lystrade politikerna till antiurbana tjänstemän på stadsbyggnadskontoret. De 1200 bostäderna i Tellus towers-projektet gick om intet och istället fick de unga bostadssökande veta att myndigheterna vill se större lägenheter som kan säljas till barnfamiljer och äldre par med utflugna barn!

Återigen gick riksintressen och kulturmiljön före åtgärder att minska bostadskön. Ska verkligen välbärgade tjänstemän med tak över huvudet, har utflugna och väletablerade avkommor sedan länge bestämma takten och målen för bostadsbyggandet? Är det inte kontraproduktivt att ha narcissistiska personer på viktiga offentliga poster vars syfte är att främja tillväxt och utveckling? 

Jag hoppas att 2021 blir ett annorlunda år, en vändpunkt gällande sättet att tänka förnuftigt och övergripande för hela samhället i stort. Om inte så hoppas jag att ett vaccin görs för att även bota egoismens virus och gör dessa naiva personer i denna riskgrupp friska! 

Gott Nytt Vaccinets år 2021!

Oscar Freyre

2020-12-30 

 

Nya Gasklockan

 Nya Gasklockan

mitt förslag till markanvisningstävlingen i 

Norra Djurgårdsstaden

Under tidig höst 2020 inbjöd Stockholms stad till ny markanvisningstävling för platsen som i folkmun kallas för Gasklockan (Gasklockorna) i Norra Djurgårdsstaden. Den tidigare innehavaren av markanvisningen Oscar Properties betalade inte för marken i tid och därmed avbröt staden samarbetet med byggaktören. Jag skickade in mitt förslag något för sent men SBK tyckte att den ändå hade ett intressant koncept. Jag är därmed inte främmande för att inleda samarbete med vinnande byggaktör om detta förslag kan vara av intresse! I december får vi reda vilka/ vem som vunnit tävlingen.

 Jag kallar mitt förslag för Nya Gasklockan trots att det omfattar båda tilltänkta byggnaderna Gasklocka 3 och 4. 

Gasklocka 4 (den rivna gasklockan)

Mitt förslag är ett 34 våningar högt bostadshus med restaurang och skybar högst upp. Den runda byggnaden associerar till den gamla plåtbyggnaden som stod på platsen tidigare. Byggnaden har 300 bostäder, tvåor och fyror, och har plats över för gemensamma verksamhetslokaler samt butikverksamhet i gatuplanet. Den har 3 ingångar in till bostadsdelen plus 3 ingångar till lokalerna.

Totalhöjd upp till spirans flygvarningsljus är 120 m (140 m.ö.h)

Höjd till högsta bostadsvåningens tak är 97 m.

Restaurang och skybar med 3 utsiktsterrasser. Nedan: skiss för våningsplanen:

1: Hisschakt för 5 hissar. 2: Foajé. 3: Korridor med ljusinsläpp för fönstren till bostäderna.

Bostäderna: 4, 6, 7, 8, 9 och 12: tvåor med del av balkong. Nr 6 har även tillgång till två fönster mot korridoren. 5, 10 och 11: är fyror med tillgång till inglasade balkongterrasser.

Bild: Skelettet, Kulturverksamheter

Gasklocka 3 (skelettet)

Två cirkelformade huskroppar (halvor) med gångstråk och glastak samt en ”passage” i två våningar. 11 våningar med lokaler för kulturell verksamhet såsom exempelvis konstateljeér, replokaler för teater- och musikverksamhet, filmstudios samt modetillverkningsateljéer.

De båda husen delar på gemensam gård, uteplats med grill, utegym och cykel-förvaring samt laddstation för el-cyklar. Garage med ingång från Gasverksvägen under berget. Gasklocka 3 kan bli ett nytt spännande landmärke för staden. Genom sin spetsiga utformning och om kvällarna upplysta yttre kommer den märkas mycket väl under den mörka delen av året.

Platsen ligger väldigt strategiskt till, väl synlig från håll och är därför lämpad för en lite högre byggnad än rådande detaljplan föreslår, d.v.s 120 m istället för 

90 m.

Foto: Stockholms stad

Oscar Properties förslag var en läcker cirkelformad höghus men var endast ett bostadshus från topp till tå. Den saknade publika rum och därför, i mitt tycke, en ganska tråkig byggnad för resten av stockholmarna. Med mitt förslag hoppas jag att byggnaderna kan tillföra folket utsiktsmöjligheter samt en plats för konstnärlig och kulturell innovation som tyvärr är en bristvara i dagens nybyggnation!

Oscar Freyre

2020-11-04

En titt i Hagastaden och NKS

 En titt på Hagastaden

och i NKS

Den nya stadsdelen Hagastaden har nått halvvägs i sin utveckling. Den påbörjades 2014 och sägs ska stå färdigt till 2025. Eftersom det är höstlov tog jag med min son Leo på en vandring längs Norra stationsgatan och kikade in i nya Karolinska sjukhusets entréplan samt utsikten från 11;te våningen.

Stockholms högsta hus Innovationen 125 m till höger med sin något kortare tvilling Helix 105 m (tror dock den är högre) välkomnar trafikanterna norrifrån in till stenstaden. Det här är definitivt det häftigaste som hänt staden sedan Globen!

Entréfoajén till NKS

En modell av Hagastaden fanns längs bak i entréplanet

Utsikt från 11;e våningen

En ny idrottshall bland annat

En bonusbild: i Stockholmsrummet finns några skärmar för att kunna navigera sig fram på stadens kommande byggprojekt. Här såg jag denna 3D-bild på Playce i Kista där antagande antas nu kvartal 4 2020!

Oscar Freyre

2020-10-27

Separatutställning "Staden"

 Min kommande separatutställning

"Staden"

Ett arbete där jag knyter ihop båda mina stora intressen i ett!

Jag ställer ut mina akrylmålningar med anknytning och fokus till staden, stadsmiljöer och stadskartor plus lite annat.

Galleri HG Österlånggatan 29 Gamla stan

Vernissage fredag 16 oktober 14 - 20

Öppet lördag och söndag 12 - 18

"The stairway to heaven"

Det kommer finnas munskydd för den som önskar

Hjärtligt Välkomna!