Byggstatus-april-2019

Byggstatus från

16 april 2019

Det evighetslånga Slussen-projektet

Förberedelserna för bron har inletts!

Kajen 6 (JM)

I snigelfart stiger detta projekt, påbörjad vår-vintern 2018, mot skyn.

Nu i åttonde våningen. Med en fart av en våning var tredje månad lär vi se klart höghuset först sommaren 2020 och när restaurangen öppnas högst upp? ja det må himmelsgudarna veta!

BONUS!

En bild tagen av mig på Yimby hos SSM i deras presslokal i Telefonplan. Yimby blev inbjudna på privatvisning av Tellus Towers prototyplägenhet som visades av byggbolagets Anna Bergkrantz.

2019-04-16

Oscar Freyre

Compact living nivå 3

Hur är det att bo i 

compact living nivå 3 57 våningar upp?

Bild från gårdagens visning av SSM´s prototyplägenhet på Tellusgången.

Compact living handlar om att utnyttja värdefulla kvadratmeter man inte trodde  fanns till volymutnyttjning. I det här fallet kallar SSM, byggbolaget bakom Tellus Towers, för multi-use-of-space och det har tagit begreppet två nivåer upp! 

Med skjutbara dörrar, sängskåp och hyllor i både dörrar och väggar har de små lägenheternas sammanlagda kubikmeter gjorts om till motsvarande en normaltreas effektiva ytor. Tillbehör som porslin, glas och stolar kan hyras/lånas istället för att förvaras i lägenheterna. Skyskraporna kommer nämligen ha ett hotell som kommer serva de boende med utlåning av porslin till uthyrning av sin lägenhet för både längre och kortare tid. Likaså kan hotellet stå för cykelutlåning och administration av bilpoolen. Compact living nivå 3 är alltså, enligt min mening, en tredimensionell uppgradering av det traditionella begreppet compact living. Om man bortser från vissa svenska myndigheters regelverk, som grundar sina ståndpunkter på att folk ska bo i en och samma lägenhet livet ut, så är detta koncept det mest briljanta lösningen på landets akuta bostadskris. Därför ser jag detta som början på framtiden!

Igår var det premiärvisning av en lägenhetsprototyp för Tellus Towers. Jag var inbjuden att få titta på prototypen och träffa arkitekten Gert Wingårdh, som står bakom utformningen av skyskraporna. Vi hade en kort diskussion om sockeln till skyskraporna, den som binder ihop de vid gatuplanet. Jag frågade honom om man inte skulle kunna dra sockeln hela vägen ut mot hörnorna för att eliminera vindkast på trottoaren? Han svarade att studier visat att det inte kommer blåsa så hårt som många tror och att sockeln därför kommer hålla väldigt effektivt. Jag hoppas detta utlåtande lugnar ner de ihärdiga motståndarna som har just kastvindar mot gatan som sina starkaste motargument.

En annan intressant fråga jag ställde till byggbolaget var om äganderätter fortfarande var aktuellt? Ja, svarade de med viss reservation. Tanken är att de första 20 våningarna på det högre tornet ska vara i äganderättsformer men att intresset får avgöra om man kan öka eller minska andelen av dessa. Projektet är fortfarande i ett tidigt skede, trots sina 12 år som gått sedan första officiella lanseringen, så det är ännu för tidigt att avgöra hur bostadsformerna kommer slutligen att se ut. Mer om detta på SSM´s sajt om Tellus Towers.

Slutligen, den mest relevanta frågan: kommer detta bli verklighet?

Självklart vågade de inte spekulera om svaret i detta skede men de har stark stöd av staden och intresset för att köpa en bostad i skyskraporna är enormt stort. De uppskattar även vårt (Yimbys) stöd för projektet och hoppas få vinna det åtråvärda Yimbypriset någon gång. Jag svarade med att ni måste se till att ro projektet i hamn först och ha klart bygglovet och laga fart så ska vi verkligen tänka på saken! Det slutade med att de bjöd in oss för en privat visning av deras projekt, vilket var väldigt kul att höra!

Nedan: fler bilder från visningen 4 april-19.

  

Nedan en bild från byggbolagets hemsida. Tyvärr fick man inte fotografera prototyplägenheten av naturliga skäl. Lägenheterna i skyskrapan är fördelade i ettor och tvåor i storlek från 37 m2 till 55 m2. Tvåorna kommer ligga mot hörnen i skraporna och ettorna i mitten. Att få äta min frukost med ett sådant här utsikt varje morgon är något jag drömmer om många gånger! 

Oscar Freyre

2019-04-05

Hur mår Stockholm egentligen?

Hur mår Stockholm egentligen?

En visionsbild på Österbron, sedd från Blockhusudden

Det talas ju hela tiden om hur snabbt Stockholm växer, att staden till och med växer snabbast i Europa! Man kanske kan höra hur det knakar men dessa knakningar kommer nog inte från urban växtvärk utan snarare från gängkriminaliteten i de perifera förorterna. Värken kommer alltså från tiden då miljonprogrammets bostadsområden byggdes så långt bort från stadens kärna att pandemiers rekommenderade säkerhetsavstånd känns som en svårdefinierad andedräkt i en knökfull tunnelbana. På detta råkade modernismens ofunktionella utopi om ABC-staden, bilberoende handelscentra och trafikseparering vara i ropet för dåtidens syn på ”hållbar stadsutveckling”. En syn som man först nu, allt för sent tyvärr, börjar ifrågasätta och undvika. 50 år senare hörs värken knaka och fortfarande chocka de boende i de centrala stadsdelarna. Vad gör man åt detta i nuläget kan man undra?

Finns det något parti som tar tag i detta på allvar?

Jag tror att man från politiskt håll insett att mer drastiska åtgärder krävs men detta stupar på flera anledningar. Bland dessa anledningar är dålig tajming då bostadspriserna går nedåt och markpriserna uppåt. Det sistnämnda på grund av planmonopolet och oseriösa byggaktörer. En annan anledning är politisk turbulens. Översiktsplaner överges, görs om och bantas ner vartefter politikerna ser vartåt vinden blåser. Detta ger en kostsam långsiktig ökning i stadsplanering som inte heller leder till billigare markpriser.

Den tredje anledningen är allt högre krav, ljus- och bullernormer, kostsammare regelverk och längre planprocesser med handläggningstider som bara gynnar spekulanter och allra minst de bostadssökande. Här står Stockholm och stampar i decennier medan knakandet fortsätter. Det är bland annat denna handlingsförlamning som gör att stadens större företag flyttar ut på grund av brist på kompetens som inte hittar bostad. Trycket på nya bostäder och markpriset kommer således från den stora arbetssökande massan som fortfarande tror att staden blomstrar i en arbetsskapande evighetsmaskin. Denna ekvation kommer inte att hålla länge till! Det finns tyvärr även attitydfaktorer som ökar på handlingsförlamningen.

Myndigheter som stadsbyggnadskontoret, länsstyrelsen och Luftfartsverket gör tillsammans med instanser som Naturskyddsföreningen, Samfund St Erik, Skönhetsrådet och Stockholms stadsmuseum gemensamma insatser i att stoppa utvecklingen av staden på samtliga nivåer. Målet är att staden är till för naturen, inte för människor, och att den är färdigbyggd och bör museibevaras. Det man bortser här är stadsbornas kommande generationer, vart är det tänkt att de ska ta vägen? Jo, precis, till de perifera bostadsområdena där gängkrimininaliteten knakar som mest och där det finns hur mycket pengar som helst att bygga ny infrastruktur till! En av dessa myndigheter anser sig vara prioriterad i frågan om vem som ska anpassa sig till vem. LFV har ensamrätt att bestämma husens höjd och tycker därmed att det är staden som bör anpassa sig till dem och inte tvärtom. En annan myndighet är mer mån om att ovanliga skalbaggar ska ha ett hem och ägnar därför sin tid åt bostadslöshetnen genom en handrörelse med fjärrkontrollen till tv´n. Länstyrelsens roll i stadsutvecklingen är obegriplig. En myndighet som anser att riksintressen och kulturvärden av övergivna industriområden eller överdimensionerade parkeringshus går före uppmuntran av tillväxt hör inte hemma i en stad. Hos stadsbyggnadskontorets tjänstemän finns det de som ser till att hålla kommunens budget för en ny stadsdel i schack och att störa de befintliga boendens utsikt med nya hus går absolut inte för sig, så bygger man inte stad enligt dessa stadsplanerare! Mitt i allt det här finns det ett gäng på 13 glada skattefinansierade personer som vet bäst om vad för färg som passar husväggen intill containern i Skärholmens centrum utan att ha satt sin fot i området.

Vad är det alla dessa bryr sig om egentligen? Att det knakar i de perifera områdena? Knappast!

Vad för stad vill vi ha?

Till botemedel för ”knakningarna” har jag därför låtit komma med några förslag:

Att knyta samman de perifera stadsdelarna och göra det möjligt att strosa och handla mellan dessa. Upplysta parker istället för mörka gröna kilområden eller ödsliga motorledsgräsmattor. Bygg gator istället för motorleder mellan stadsdelarna.

Korta ned planprocessen och öka konkurrensen i byggsektorn. Myndigheter måste inte tro att folk ska bo resten av sina liv i bullriga miljöer. Uppmuntra till arkitektonisk variation och bygg kvartersstad där det lämpar sig.

Vore det inte rimligt att även göra riksintresse att värna om tillväxt och utveckling av sin stad?

Inte minst för att säkra våra barns jobb och bostad men också för företag och investerare att få tillbaka sin framtidstro?

Tillväxt för en stad behöver ny strategisk infrastruktur där alla sorters trafikslag skall inkluderas. Satsningar på infrastruktur bör ske där förutsättningar och underlaget är som bäst, exempelvis kollektiva knutpunkter nära stadskärnan. Österbron är ett sådant exempel. Broförslaget innehåller alla sorters trafikslag och är billigare än biltunneln. Att bygga för alla ska vara mottot för morgondagens beslutsfattare.

Finns det något parti som har alla dessa punkter i sitt program?

Ja, det finns faktiskt ett som tur är och de heter Fria Stockholmare! 

https://www.friastockholmare.se/

För ärligt talat, i vilken av dessa två miljöer skulle du helst vilja strosa i?

Foto: Pawel Flato 

2019-04-02

Oscar Freyre

Dalenums Fyrtorn

En utflykt till Dalenums Fyrtorn (JM) på Lidingö

Illustration av Fyrtornet, JM och Wingårdhs arkitekter

Idag tog jag och min familj en utflykt till Lidingö för att hälsa på min styvfars grav vid Lidingö kyrka. Intresserad av stadsutveckling som jag är begav vi oss sedan mot den nya stadsdelen Dalenum bakom AGA-fabriken vid vattnet. Där uppför JM ett gäng bostadshus och ett av dessa blir ett jätteläcker 22-våningshus ritad av Wingårdhs arkitekter. Husets runda hörnbalkonger liknar Liljeholmskajens första höghus balkonger men dessa har fått en än mer sofistikerad design minst sagt!
Endast husets grund är byggt men det är ett tag kvar till tillträdet som beräknas till Q4 2020. 
Totalt blir det 125 bostadsrätter med priser från 3,3 - 10,5 miljoner Kr. 
Här är några bilder jag tog på området idag:

Helt klart bland de bästa lägen på ön med egen pendelbåtskaj och sandstrand!

Vy mot vattnet och kajen. JM

Illustration (JM) över området när allt är färdigbyggt:

Fyrtornet blir Lidingös högsta hus och ett fint landmärke vid inloppet till Stockholm.


Oscar Freyre
2019-02-24

Så groteskt tråkigt!

Det här är så groteskt tråkigt att det borde vara förbjudet att få bygga så!

"Liljeholmsblick" -ja så kallar Besqab sin nya bostadsförort på Nybohovsbacken, en sovstad bara några hundra meter från Södermalm! Byggbolaget är en av få som hittills klarat sig bra igenom den rådande byggkrisen med svagare efterfrågan på bostadsrätter.  Kanske inte så konstigt då man bara fokuserat på mediokra bostäder åt barnfamiljer. Projektet, som delas med Svenska bostäder, är snart färdigt och kommer hysa sammanlagt 180 bostäder och en förskola. Det byggbolagen totalt ignorerat är gaturummet! Man undrar med fasa hur de tänkt här?
Längs med denna 400 meter långa backe finner man inte en enda bottenvåning med publikt ändamål, alltså inte ett tillstymmelse till att liva upp gatumiljön överhuvudtaget! Här har arkitekterna, om det ens fanns det, har nöjt sig att folket här ska bara laga mat, skita och sova och vill de handla så får de banne mig traska ner till gallerian. Det är ju känt sen länge att bergsbyn Nybohov varit en isolerad enklav dit man aldrig tar sig om man inte känner någon där. Till detta bygger man nu en lika sorglig sovförort vars gestaltning av fastigheterna fokuseras på utsikten så att de boende vänder ryggen till den intetsägande gatan och de få flanörerna som passerar. 
"Det här är en bostadsområde, här skiter vi i resten av staden, punkt slut!"

Här är ett par sköna bilder av det genomtrista projektets gaturum:

     

Charmerande vackert? Eller trist och antiurbant?

På byggbolagets hemsida står det att läsa: "Här bor du nära till alla kommunikationer såsom tunnelbana, tvärbana, buss och cykelbanor. Runt hörnet finns skola, dagis och all service i form av butiker och restauranger"! Som tur är så har andra brytt sig om att bygga det folk vill ha, närhet till all sorts service!

En huvudanledning till att det blir så här är den suddiga paragrafen om fastighetsindelning som finns i PBL. Den otydliga texten tolkas som att en och samma byggherre kan projektera och bygga en hel stadsdel om ingen protesterar! Så har det hänt med hela Liljeholmskajen, det stora området öster om Södertäljevägen. Där härskar byggbolaget JM som med ensamrätt till utformningen av hela stadsdelen gjort Sjöviksbacken till en plågsam uppförsbacke utan ett enda ställe där man kan ta något att dricka eller förtära! Jag tror att man kan klippa sig där i mitten av backen som annars är en 600 meter lång sovgata utan dess like!
Det borde vara förbjudet att bygga så här!

Sjöviksbacken. Bild från Eniro kartor

Vare sig det är otydligt i plan- och bygglagens paragrafer så borde byggbolagen få större ansvar när det gäller det publika rummets roll för människorna som bor i staden. Lönsamheten får inte förblindas med stadsmedborgarnas bekostnad. En stad ska inte bara tillföra boende utan gatuliv, den ska inkludera arbete som både synkroniserar med socialt beteende och kommunikation och som alstrar nya möjligheter för tillväxt. Ett politisk åläggande mot de stadsplaneansvariga vore helt rätt och något som alla i staden skulle gynnas av!


Oscar Freyre
2019-02-21  

Om våra stadsutvecklingsföreläsningar

Bättre stadsdel skriver om våra stadsutvecklingsföreläsningar

Sedan hösten 2018 har jag och fotografen Pawel Flato hållit i ett par bildföreläsningar om stadsutveckling och arkitektur. Vi har berört ämnen om våra förorter idag och imorgon, varför man övergav stadsstrukturen och det publika gaturummet till förmån för massbilismen och arkitekturens roll i stadsutvecklingen. Vi för dialoger med våra åhörare för att få till debatt och upprättar ett interaktiv diagram utifrån bilderna som vi visat upp. Diagrammet blir sedan en plattform som tydligt visar hur vi människor föredrar vissa stadsdelar och förorter framför andra. Det ger en fingervisning för exempelvis stadsplanerare och arkitekter hur folk egentligen vill bo! 
Tanken är att vi ska hålla i dessa föreläsningar för företag och organisationer inom byggsektorn samt för gymnasieelever eller högskolestudenter.

Länk till artikeln: Bättre stadsdel 

Nedan: en bild från vår senaste "Stadsdiagrammet" från föreläsningen på Södermalm 31 jan 2019.

Vill ni boka in oss?
Mejla då till oss på: 
oscar.freyre@yahoo.se  eller pawel.flato@gmail.com


Oscar Freyre
2019-02-14

Antagande Q4 2020 för Tellus Towers

Ett antagande väntas Q4 2020
om LFV ger grönt ljus!

Tellus Towers. Bild: SSM

Häromdagen kom glädjande nyheter om den nu över 11 år gamla projektet Tellus Towers i Telefonplan. stadsbyggnadsnämnden beslutade att ge projektet grönt ljus för detaljplanearbete med samråd och utställning Q3 och 4 2019 samt ett antagande till Q4 2020. 
I projektet ingår också ombyggnation av tunnelbanestationen samt totalt fyra nya kvarter i direkt anslutning till stationen (se karta). Staden skriver dock i sin remiss att både flygningsvägar och Försvarets intressen måste studeras vidare. Som jag har förstått sedan tre år tidigare är att försvaret redan gett sitt godkännande men att Luftfartsverket kritiserat det höga projekteringen trots att husen kommer stå utanför flygsäkerhetszonen? Varför hålla på att utreda ytterligare? Är det ett sätt för myndigheter att säga att det är de som bestämmer? Det som media målat upp om beskedet är långt ifrån "klart" alltså, även om vi vet att Skönhetsrådet sagt nej till detta (som om det vore överraskande) fattas det stora instanser som ska säga sitt, igen! Dessutom måste planen godkännas även i kommunfullmäktige.

Kartan ovan visar den övergripande planen för hela projektet med en ny park, ett nytt torg, förskolor, handel och service. 

I media framgår det också att Tellus Towers blir Europas högsta bostadshus, vilket inte heller stämmer. Vi har Karlatornet i Göteborg som med sina 245 meter blir klart högre och i London byggs The pride, ett 240 meter högt bostadshus. I Moskva byggs det just nu två bostadstorn varav det högre blir 337 meter högt, alltså 100 meter högre än Tellus, och det andra 290 meter!

Entrén till skyskraporna från Mikrofonvägen enligt Wingårdhs och SSM

Staden har å andra sidan uttryckt sig att de ser väldigt positivt på detta projekt då det har en sådan pass hög exploatering att överdäckning och ombyggnation av infrastrukturen lönar sig. Station Telefonplan kommer då att fördubbla sin trafik och utmaningen kommer leda till nya lösningar för hela denna del av staden! 

Entré till tunnelbanan från Telefonvägen

Totalt innehåller projektet "Centrala Telefonplan" 1500 nya bostäder och blir då stadens i särklass tätaste stadsdel! Telefonplan kommer även att bli en ny knutpunkt för kollektivtrafiken och självklart då en mycket intressant stadsdel för hela regionen tillsammans med de andra projekten som är på gång där, exempelvis Nya designens hus, Kobra och The Brick.

Vy från taket till det lägre huset som kommer, enligt byggherren, att hysa spa- och relaxavdelning. Det högre huset (237 m 78 våningar) kommer hysas med restaurang och skybar, bara det är värt att vänta på i fyra år!

Kartan är från LFV´s uppgraderade flygsäkerhetszon från 2012. Tellus towers placering är markerad med en lila cirkel:

Andra projekt i Telefonplan är den nya idrottshallen vid Västbergaskolan. En stor anläggning för inomhusfotboll och gymnastik!

Oscar Freyre
2019-02-04

Stadsdiagrammet

Stadsdiagrammet!
Torsdagen 31 januari 2019 hade jag och min kompanjon Pawel Flato 
en bildföreläsning om stadsutveckling och arkitektur på kulturstället Ze ZigZag Zone (Södermalm). Det kom ca 25 åhörare och då de inte, likt förra gången tillhörde någon gruppering, fick vi därför ordna en annorlunda presentation av Stadsdiagrammet!

 Bild tagen strax innan föreläsningen på Ze ZigZag Zone 31-01-2019

Pawel Flato och jag har startat Flato & Freyre Stadsutvecklingsföreläsningar. Vår första ägde rum i arkitektkontoret Stadslivs lokaler i Gamla stan 19 oktober 2018. Där bjöd vi in representanter från Yimby samt från Arkitekturupproret och det blev en livat föreläsning med mycket debatt. Det var då vi presenterade vår Stadsdiagram för första gången. Det är ett diagram vars värde på y-axeln står för estetik/arkitektonisk kvalitet och x-axeln står för urbanitet/ stadsmässighet/ täthet och service och skalan på båda axlarna går från 1 till 10. Det är publiken som får sätta värdena på diagrammet vartefter våra kategorier på olika stadsdelar/ förorter visas på skärmen. Vi vill på ett tydligt sätt visa vad våra stadsmedborgare tycker om olika stadsdelar och förorter, hur de ser på arkitekturen och stadsmässigheten och väcka debatt om huruvida vi vill att det ska byggas förorter eller stad nu och i framtiden! 

Vi använder oss en enkel liten whiteboard för vår Stadsdiagram. 

Våra stadsutvecklingsföreläsningar handlar om att med bilder och kartor reflektera över hur Stockholms förortsutveckling bytt skepnad och struktur genom de sista 100 åren. Vi utgår från Yimbys utgångspunkter om den urbana stadsmässighet med tät bebyggelse som genererar underlag för service och kommersiell grogrund. Närhet till jobb, behov och nöjen och slippa bilberoendet och dyr infrastruktur. Tilltalande arkitektur som får de boende att känna stolthet istället för likgiltighet eller skam över sina hus. Estetikens roll i stadsuppbyggnaden är en viktig parameter som politiker måste se mer allvarligt på!

Genom dessa utgångspunkter upplyser vi våra åhörare dessa tankegångar, som man kanske gått och grubblat på men inte fått chansen att ventilera, för att kunna diskutera och debattera tillsammans. Vi vänder oss till allmänheten, såsom bostadsrättsföreningar, organisationer inom byggsektorn, företag och gymnasier likväl till politiska partier och högskolor.  Våra föreläsningar tar ca 1,5 till 2 timmar och vi är flexibla när det gäller specifika ämnen inom denna breda genrer. 

Vill ni boka in oss till en debattrik föreläsning så mejla oss på: 
oscar.freyre@yahoo.se
pawel.flato@gmail.com

På övre menyn i denna blogg lägger vi upp våra kommande föreläsningar!

Oscar Freyre
2019-02-02